Kommun frystorkar skolmat – lagras på hemlig plats

I Västerbottens inland har Lycksele kommun hittat en innovativ lösning för sin krisberedskap genom att frystorka överbliven skolmat. Kommunen har investerat i en specialmaskin som vakuumförpackar maten så att den kan hålla i upp till 25 år, en åtgärd som ska stärka beredskapen inför eventuella krissituationer eller krig.

– Vi frystorkar framför allt pastasås, chili con carne och cowboyssoppa, berättar Klaus Dudenhöfer som är kostchef i kommunen.

Han förklarar att processen är långsiktig: ”För oss tar det sju år att bygga upp ett lager med frystorkad mat. Vi har bara en maskin och producerar inte mer mat för att frystorka utan använder vår överproduktion.”

Detta initiativ är särskilt betydelsefullt mot bakgrund av att nästan en tredjedel av landets kommuner, enligt Livsmedelsverket, saknar en plan för hur måltider ska tillhandahållas inom förskolor, skolor och äldreomsorg vid kris, höjd beredskap eller krig.

Lycksele har inte utvecklat idén själva utan inspirerats av Linköping som redan kommit längre i sitt arbete med frystorkad mat. Den större kommunen har investerat i ett tjugotal maskiner och har även en omfattande försvarsverksamhet.

– Linköping är en större kommun som också har försvarsverksamhet, vilket gör att de har många fler maskiner och dessutom producerar mat specifikt för frystorkning, förklarar Dudenhöfer.

För att säkerställa kvaliteten på den frystorkade maten har andra verksamheter i Lycksele fått möjlighet att provsmaka.

– Många är jätteintresserade av det vi gör. Brandförsvaret och polisen har provsmakat för att se om det här är något de kan ha i sina fordon, säger Dudenhöfer. Han tillägger att även politiker och kommunala tjänstemän har fått testa maten, och många jämförde den med försvarets frystorkade mat eller produkter från sportaffärer.

Utöver frystorkning arbetar Lycksele kommun med fler initiativ för att stärka sin livsmedelsberedskap. Ett sådant är projektet ”Ko på rot”, där kommunen köper kalvar från lokala bönder. Nyligen slaktades elva kalvar som kommer att användas till måltider inom kommunens skolor och äldreomsorg.

– Det blir oxfilé till våra äldre under midsommar. Nu till påsk serverar vi älgytterfilé som vi köpte in från jägare här i kommunen och vi serverar även röding från den lokala fiskodlingen, berättar Dudenhöfer. Han betonar att dessa initiativ även syftar till att stödja lokala producenter: ”Vi försöker hjälpa de företagare som finns här omkring.”

Kommunen arbetar nu med att hitta en lämplig förvaringsplats för den frystorkade maten. Platsen behöver vara lättillgänglig även vid elavbrott, vilket innebär att utrymmen med hissar inte är optimala.

Skulle krisen komma finns beredskap för att tillaga den frystorkade maten under olika förhållanden.

– Vi har kriskök med vatten och reservkraft för el. Runt Lycksele finns mycket skog så bränsle skulle inte vara ett problem. Vi kan göra en eld eller använda ett stormkök om det är småskaligt, förklarar Dudenhöfer.

Han tillägger med ett leende: ”Och om alla planer spricker, kan den frystorkade maten ätas som chips. Det smakar riktigt gott även om du äter den torr.”

Enligt en statlig utredning bör kommuner och regioner kunna upprätthålla måltidsverksamhet vid kris i minst två veckor. Uppsala kommun nämns som ett föredöme i krisberedskap. Om alla kommuner skulle följa Uppsalas exempel beräknas kostnaden nationellt uppgå till cirka 1,5 miljarder kronor över en femårsperiod. Utredningen föreslår att staten bör ersätta kommunerna för dessa kostnader genom generella statsbidrag.

Lyckseles initiativ är ett konkret exempel på hur svenska kommuner, trots begränsade resurser, arbetar proaktivt för att stärka sin krisberedskap. Genom att kombinera frystorkning av överbliven mat med lokala inköp av livsmedel skapar kommunen både en buffert för kristider och stöttar samtidigt den lokala livsmedelsproduktionen – ett dubbelt skyddsnät för invånarna i den västerbottniska inlandskommunen.