Kriminaliteten omsätter över 350 miljarder i Sverige

Organiserad brottslighet i Sverige omsätter 352 miljarder kronor årligen, visar en ny kartläggning som presenterades på torsdagen. Vinsten från den kriminella verksamheten uppskattas till 185 miljarder kronor, vilket är betydligt högre än tidigare beräkningar som låg på mellan 100 och 150 miljarder.

– Den kriminella ekonomin är ett av Sveriges största samhällsproblem. Den hotar våra offentliga finanser, konkurrensen i näringslivet och tilliten till staten, förklarade rikspolischef Petra Lundh vid en presskonferens.

En av de mest anmärkningsvärda slutsatserna i rapporten, med namnet ”Svarta siffror”, är att den kriminella ekonomin är systematiskt integrerad i den legala ekonomin genom ett komplext samspel mellan lagliga och olagliga aktiviteter. Detta inkluderar legitima företag, regelutnyttjande och specialiserade kriminella tjänster.

Den största delen av den kriminella ekonomin utgörs av systematiskt utnyttjande av välfärdssystemen och regelverk. Svartarbete står för hela 189 miljarder kronor, medan skattefel uppskattas till 35 miljarder. Förfalskade livsmedel och andra varor omsätter cirka 41 miljarder, och bedrägerier med EU-medel uppgår till 16 miljarder kronor.

– Det man kan kalla den mer traditionella kriminaliteten är naturligtvis fortsatt viktig, men i volym är den betydligt mindre. Där står bedrägerierna för 24 miljarder kronor och de organiserade egendomsbrotten för 14 miljarder, handel med narkotika eller läkemedel 10 miljarder och penningtvätt 9 miljarder, sade Lundh.

Rapporten visar även att den kriminella ekonomin sparar utgifter i sina lagliga verksamheter genom att ignorera miljökrav, kollektivavtal och olika tillståndskrav. Detta skapar en snedvriden konkurrens på marknaden.

”När vissa aktörer systematiskt bryter mot regler för att sänka sina kostnader uppstår ett konkurrenstryck som även kan pressa i grunden seriösa företag att anpassa sig för att kunna verka på samma marknad”, konstateras det i rapporten. Detta fenomen stör inte bara marknadsekonomin utan blir enligt Lundh ett systemhotande problem.

– Det är fortsatt viktigt att ”gå efter pengarna” och återta mer brottsvinster. Men vi behöver i högre grad ”gå före pengarna” och att täta de sårbarheter i samhället som utnyttjas av organiserad brottslighet, underströk rikspolischefen.

För att bemöta problemet lanseras nu ett Samhällsråd mot organiserad brottslighet inom ramen för det redan existerande SMOB (Sverige mot organiserad brottslighet). Rådet beskrivs som ett strategiskt forum med ledande beslutsfattare som ska stärka samverkan för att motverka organiserad brottslighet och dess samhällseffekter.

SMOB är ett partnerskap mellan flera tunga aktörer i samhället, inklusive Södertörns högskola, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kronofogden, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Tullverket. Även Stockholms handelskammare, Svenskt Näringsliv, LO och TCO ingår i samarbetet.

I det nybildade Samhällsrådet kommer dessa organisationer att representeras av sina högsta ledare, såsom generaldirektörer eller ordföranden.

Problemets omfattning visar på ett allvarligt hot mot Sveriges ekonomiska stabilitet och samhällsstruktur. Genom att kriminella nätverk systematiskt infiltrerar den legala ekonomin, skapas ett långsiktigt hot mot marknadsekonomins fundament och det demokratiska systemet.

Myndigheternas nya strategi signalerar en förändrad inriktning, där man inte bara fokuserar på att konfiskera brottsvinster, utan också arbetar förebyggande för att identifiera och åtgärda de sårbarheter i samhällssystemet som möjliggör den organiserade brottslighetens framväxt.

De enorma summorna som rapporten pekar på illustrerar hur lukrativ den kriminella ekonomin är i Sverige, och understryker behovet av samordnade insatser från både offentlig och privat sektor för att bekämpa problemet effektivt.