Kriminella gäng säljer olaglig Ozempic: ”Tjänar mycket pengar”

Läkemedelsverket mobiliserar mot falska läkemedel på svarta marknaden

Läkemedelsverket intensifierar nu sina insatser tillsammans med polis, läkemedelstillverkare och internationella tillsynsmyndigheter för att bekämpa den växande illegala handeln med falska läkemedel. Oron har ökat kring den svarta marknadens expansion, vilket föranledde att myndigheten i november 2024 fick ett regeringsuppdrag att kartlägga omfattningen av olaglig läkemedelsförsäljning till svenska konsumenter via internet.

Kartläggningen har nu resulterat i identifiering av 122 webbplatser som specifikt riktar sig mot svenska konsumenter med olaglig läkemedelsförsäljning. Cirka 80 av dessa försäljare bedöms ha kopplingar till Sverige, enligt den rapport som nyligen överlämnades till regeringen.

”Just nu är det främst viktminskningspreparat, potenshöjande och narkotikaklassade läkemedel som dominerar försäljningen på de sajter vi har kunnat spåra. Detta är dock bara toppen av isberget – mycket av handeln sker förstås på Darknet,” förklarar Tomas Nilsson, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.

Ett oroväckande fynd i utredningen är kopplingarna till organiserad brottslighet. Flera av de identifierade sajterna kan enligt Läkemedelsverket knytas till kända kriminella nätverk.

”Nästan alla kriminella gäng i Sverige säljer också läkemedel,” säger Nilsson. På frågan om specifika gäng som Foxtrot är involverade i försäljning av exempelvis falskt Ozempic, svarar han: ”Den information vi fått från polisen är att de flesta stora kriminella nätverk säljer. Där skulle Foxtrot kunna ingå, men vi kan inte peka ut just dem.”

Produktionskedjan för de falska läkemedlen börjar ofta i Asien, framförallt Kina, där den aktiva substansen tillverkas. Denna smugglas sedan in i Sverige där själva tillverkningen av slutprodukten äger rum.

”Man importerar själva substansen och sen gör man vialerna eller kapslarna i Sverige,” förklarar Nilsson.

Problemets omfattning blev tydlig redan förra året när polisen genomförde tillslag mot flera större illegala ”läkemedelsfabriker” som bland annat tillverkade falska bantningspreparat. Samtidigt rapporterade både polis och Tullverket om ökade beslag av insmugglat läkemedel, vilket Dagens Nyheter uppmärksammade hösten 2023. Trots dessa insatser bedömer myndigheterna att de endast upptäcker och stoppar en bråkdel av den olagliga handeln.

En försvårande faktor är Tullverkets begränsade befogenheter. Myndigheten kan inte ingripa mot läkemedelsförsändelser som skickas inom EU, såvida det inte handlar om narkotika eller dopningsmedel. Detta skapar kryphål för smugglare som utnyttjar EU:s inre marknad.

Marknaden för falska läkemedel har delvis drivits av den stora efterfrågan på diabetesläkemedel som Ozempic för viktminskning. Eftersom dessa dyra läkemedel inte skrivs ut lättvindigt och inte heller subventioneras för viktnedgång har det uppstått en lukrativ svart marknad.

Läkemedelsverkets experter varnar för de allvarliga hälsorisker som är förknippade med förfalskade preparat. När konsumenter köper läkemedel från olagliga källor via internet eller sociala medier, vet de inte vad produkterna faktiskt innehåller eller om de har hanterats korrekt.

I sin rapport till regeringen pekar Läkemedelsverket på stora brister i myndigheternas tillsynsmöjligheter. Myndigheten efterlyser utökade befogenheter för att kunna genomföra dold tillsyn och dolda testköp. Man vill också införa automatiserade arbetssätt för att effektivare upptäcka olaglig läkemedelshandel samt skärpa straffen för brott mot läkemedelslagstiftningen.

I dagsläget saknas en formell nationell samverkan kring olaglig läkemedelsförsäljning, men åtta myndigheter samarbetar inom det informella forumet ”Centrum mot olagliga läkemedel”. Sedan 2025 ingår Läkemedelsverket även i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet som samordnas av Polismyndigheten, vilket förväntas stärka kampen mot falska läkemedel.