Våldsdådet i Gävle: Statsminister och justitieminister på plats efter skjutningen

För två dygn sedan drabbades centrala Gävle av ett våldsamt skottdrama som skakade hela staden. Sex unga människor träffades av skott på den livliga kroggatan när en misstänkt 13-årig gärningsman öppnade eld. Förbipasserande och personal från närliggande restauranger ingrep snabbt för att hjälpa de skadade, som enligt polisen klarade sig utan livshotande skador.

Polisen misstänker att skjutningen har kopplingar till gängkriminalitet, men bedömer att de sex personer som träffades inte var de tilltänkta måltavlorna. Detta slumpmässiga våld mot oskyldiga har väckt stark oro i samhället.

Idag har statsminister Ulf Kristersson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) besökt Gävle för att träffa kommunledning, polis och media. När de anlände till platsen hade blodspåren från dådet redan tvättats bort.

– Detta är ett brutalt exempel på att våldet också kan drabba helt oskyldiga, säger justitieminister Strömmer om händelsen.

På frågan om regeringen misslyckats med att vända utvecklingen efter tre år vid makten svarar Strömmer:

– Om vi tittar på hela bilden har skjutningarna lite drygt halverats sedan 2022. Samtidigt återkommer jag hela tiden till realiteten vi har, att den organiserade brottsligheten bitit sig fast i vårt samhälle. Det vi gjort hittills måste vi nu fortsätta göra ännu mer offensivt för att verkligen trycka tillbaka våldet.

Debatt om sänkt straffmyndighetsålder

Statsminister Kristersson menar att den misstänkte gärningsmannens unga ålder bekräftar behovet av att gå lägre ner i åldrarna i insatserna mot kriminalitet. Detta sker samtidigt som 26 seniora åklagare riktar skarp kritik i DN Debatt mot regeringens förslag att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år för allvarliga brott.

– Det här går inte att genomföra om man vill jobba med rättssäkerhet, säger åklagaren Tobias Kudrén till DN.

När utredningen om sänkt straffmyndighetsålder presenterades tidigare i år var flera tunga remissinstanser redan kritiska. Utredaren föreslog då en sänkning från 15 till 14 år för grövre brott med minst fyra år på straffskalan. Regeringen har sedan gått längre och meddelat att de vill sänka åldern till 13 år.

De kritiska åklagarna beskriver förslaget som ”en oerhört stor förändring” som i grunden kommer att påverka arbetet med unga brottsmisstänkta.

– Man har ju inte utrett förslaget för 13-åringar över huvud taget. Det är ganska stor skillnad på en 13-åring och en 14-åring i utveckling och mognad, påpekar Kudrén.

Enligt åklagarna saknas vägledning kring hur regelverk ska tillämpas när barn i mellanstadieåldern häktas, åtalas eller straffas.

Kristersson bemöter kritiken

Trots de skarpa invändningarna från åklagarna känner sig Ulf Kristersson trygg i att lagstiftningen kommer att fungera om ändringen genomförs.

– Jag tycker att de har goda skäl att tänka efter på det som kan ha hänt nu i Gävle. Jag tycker att det bekräftar att man måste gå vidare, säger statsministern.

På frågan om det finns risk att ännu yngre barn kommer att dras in i våldet svarar Kristersson:

– Jo, man kan alltid säga så, men jag tycker mycket talar för att det är de här unga tonårsgrabbarna som gängen siktar in sig på.

Åklagarnas kritik handlar också om att straffmyndighetsåldern skulle variera beroende på brottets allvarlighetsgrad, vilket skapar praktiska problem. Tobias Kudrén förklarar:

– Det blir plötsligt en bedömningsfråga om någon är straffmyndig eller inte. Om tingsrätten ser annorlunda på allvarlighetsgraden i till exempel en sprängning kan straffet för en vuxen bli tre år i stället för fem. För en ungdom blir det plötsligt noll. Då har vi häktat och åtalat ett barn för ett brott som de inte ens var straffmyndiga för.

Regeringen står fast vid förslaget

Ulf Kristersson avfärdar kritiken med att ”livet är fullt av svåra avvägningar” och menar att åklagare är vana vid komplicerade bedömningar.

– Jag tror att de flesta i Sverige vet att den organiserade kriminaliteten är ett så stort samhällsproblem att vi måste använda metoder som vi tidigare inte har använt, säger statsministern.

På frågan om regeringen borde lyssna på professionen svarar han:

– Jo, men vi lyssnar på alla och många säger helt andra saker så vi gör en sammanlagd bedömning. Sen har vi respekt för att olika professioner kommer att tycka olika saker, men ytterst är det regeringen som måste göra en sammanvägd bedömning.

Justitieminister Strömmer tillägger att dagens ordning visserligen är förutsägbar, men problematisk:

– Dagens ordning är väldigt förutsägbar: i dag kan man vara helt säker på att inga brott leder till några konsekvenser om gärningspersonen är under 15 år. Det är en förutsägbar ordning som är ganska svåruthärdlig för många brottsoffer, och som gör att vårt samhälle är väldigt sårbart mot allvarlig brottslighet.

Nya åtgärder mot illegal vapenhantering

Under besöket presenterade Strömmer även två nya regeringsuppdrag till Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Ett uppdrag fokuserar på vapen och ett på sprängämnen, med syfte att strypa tillgången till dessa i kriminella miljöer.

– Under våren 2025 tredubblades Tullverkets beslag av explosiva varor jämfört med samma period 2024. Nu handlar det om att fortsätta hålla uppe det här trycket, säger Strömmer.

Uppdraget bygger vidare på tidigare initiativ som presenterades i början av året och ska intensifiera myndigheternas arbete mot illegala vapen och sprängämnen.