Kvinna åtalas för barnvåldtäkt efter lagändring

I Södertälje uppdagades förra sommaren en allvarlig händelse när en kvinna i 50-årsåldern stoppades av polis medan hon körde bil tillsammans med en tonårspojke. Polispatrullen noterade att båda svarade undvikande på frågor, vilket väckte misstankar. När polisen kontaktade LSS-boendet där pojken bodde, framkom att kvinnan nyligen fått sluta sitt vikariat på grund av vad personalen beskrev som en olämplig relation med en brukare.

Omständigheterna ledde till att polisen beslutade genomföra husrannsakan i kvinnans bostad. Vid tillslaget greps hon misstänkt för försök till våldtäkt mot barn.

”Förberedelserna var så långt gångna att de legit utan vissa kläder i sängen,” uppgav en polis i förhör.

I dagsläget har åtalet utökats avsevärt. Kvinnan står nu åtalad för inte mindre än 20 fullbordade våldtäkter mot pojken, utöver försöksbrott.

Fallet belyser en relativt ny utveckling inom svensk lagstiftning. Tidigare har brottsrubriceringen våldtäkt mot barn endast använts när offret varit under 15 år, eller när gärningspersonen haft ställning som förälder eller vårdnadshavare. Men sedan sommaren 2023 gäller en lagändring som utvidgat tillämpningsområdet för denna brottsrubricering.

Lagändringen innebär att brottet numera även kan begås mot äldre tonåringar mellan 15 och 17 år. Det avgörande är om gärningspersonen har utnyttjat en maktobalans som gör att den minderåriga inte kunnat ”värna sin sexuella integritet”, som det uttrycks i juridiska termer. Vid bedömningen vägs faktorer som psykisk ohälsa, missbruk eller funktionsnedsättning hos offret in.

I det aktuella fallet från Södertälje har pojken flera diagnoser och beskrivs i psykologutlåtanden som mindre mogen än vad som motsvarar hans biologiska ålder. Han har berättat i förhör att han och kvinnan haft sexuellt umgänge vid upprepade tillfällen, att det huvudsakligen varit på kvinnans initiativ och att han känt sig tvingad till handlingarna.

Kvinnan medger att hon haft en sexuell relation med pojken men förnekar brottsanklagelserna. Hon hävdar att relationen byggde på frivillighet och beskriver dem som ett kärlekspar. I förhör har hon uppgett att hon känt till delar av, men inte hela pojkens diagnosbild.

Åklagare Gabriella Widstrand menar dock att kvinnans anställning på boendet gett henne god insikt i pojkens problematik.

”Han är boende där och hon vet vilken typ av verksamhet det är,” säger Widstrand.

Åklagaren pekar också på andra omständigheter som talar för ett otillbörligt utnyttjande, bland annat en ekonomisk obalans där pojken fått materiella saker som han annars inte skulle haft råd med.

”Det är flera faktorer som tillsammans medför att han inte har kunnat värna sitt sexuella självbestämmande,” förklarar Gabriella Widstrand.

Den som döms för våldtäkt mot barn riskerar fängelse i tre till sex år. Om brottet bedöms som grovt kan straffet uppgå till fem till tio års fängelse. Lagändringen som trädde i kraft sommaren 2023 har ansetts nödvändig efter att flera fall uppmärksammats där barn mellan 15 och 17 år utnyttjats sexuellt utan att tidigare lagstiftning gett tillräckligt skydd.

För att döma någon enligt denna utvidgade bestämmelse måste åklagaren kunna visa att gärningspersonen ”otillbörligt utnyttjat” att offret lider av exempelvis psykisk ohälsa eller har en funktionsnedsättning. I regeringens proposition som låg till grund för lagändringen konstaterades att det förekommit flera exempel på sexuellt utnyttjande av barn som inte täckts av tidigare lagstiftning.