Kvinna döms för våldtäkt mot barn efter lagändring

Det var i slutet av förra sommaren som polisen genomförde en husrannsakan i en 51-årig kvinnas hem i Södertälje. När polisen anlände påträffades kvinnan i sängen tillsammans med en 17-årig pojke från ett LSS-boende där hon tidigare arbetat. Båda var delvis avklädda, vilket ledde till att kvinnan omedelbart greps misstänkt för försök till våldtäkt mot barn.

Kvinnan hade redan innan gripandet blivit avskedad från sin tjänst på LSS-boendet efter att misstankar uppstått om en olämplig relation mellan henne och den unge pojken.

Under utredningens gång erkände 51-åringen att en sexuell relation förekommit, men hävdade bestämt att relationen var frivillig och ömsesidig. Hon menade att de var ett par och att hon inte var fullt medveten om omfattningen av pojkens funktionsnedsättningar. På dessa grunder nekade hon till brott.

Pojken har i sina vittnesmål berättat att han och kvinnan haft sexuellt umgänge vid flera tillfällen, men att det oftast skett på hennes initiativ. Han uppgav även att han vid flera tillfällen känt sig tvingad till de sexuella handlingarna.

Nu har Södertälje tingsrätt meddelat sin dom. Kvinnan döms till 3,5 års fängelse för 15 fall av våldtäkt mot barn. Domen är en av de första efter förra årets lagskärpning som utvidgade brottsrubriceringen våldtäkt mot barn till att även omfatta offer över 15 år.

Den nya lagstiftningen fokuserar särskilt på situationer där en maktobalans utnyttjas på ett sätt som gör att den minderårige inte kan skydda sin sexuella integritet. Det handlar om fall där faktorer som missbruk, funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa, enskilt eller i kombination, försätter offret i en särskilt utsatt situation.

I sin bedömning konstaterar tingsrätten att även om kvinnan kan ha uppfattat att pojken frivilligt deltog i de sexuella handlingarna, fanns det flera omständigheter som gav henne ett betydande maktövertag. Hon var anställd på hans boende, 30 år äldre och gav honom regelbundet gåvor av olika slag.

Bland de presenter kvinnan gav pojken fanns dyrare elektronik som högtalare, Playstation och hörlurar – saker som pojken inte hade ekonomisk möjlighet att köpa själv. Dessutom lät hon 17-åringen köra hennes bil och köpte ut tobaksprodukter åt honom, vilket ytterligare förstärkte beroendeförhållandet.

Personal som arbetat med pojken har vittnat om att hans mognadsgrad motsvarar ett mellanstadiebarn, snarare än någon i hans kronologiska ålder. Detta bekräftar hans särskilda sårbarhet i situationen.

Tingsrätten slår fast att dessa omständigheter sammantaget visar att det inte handlade om en ömsesidig kärleksrelation, som kvinnan hävdat. Med sin långa erfarenhet av arbete med personer med funktionsnedsättningar borde hon ha insett risken att pojken inte kunde värna sin sexuella integritet, enligt domstolens bedömning.

Lagändringen som trädde i kraft förra sommaren innebär att lagstiftningens skydd utvidgas även till unga mellan 15 och 17 år i fall där offret har nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet. För att fälla någon till ansvar enligt denna bestämmelse måste åklagaren kunna visa att gärningspersonen otillbörligt har utnyttjat att offret lider av exempelvis psykisk ohälsa, missbruk eller funktionsnedsättning.

Straffskalan för våldtäkt mot barn ligger mellan tre och sex års fängelse. Vid grova fall kan straffet uppgå till mellan fem och tio års fängelse.

Regeringen konstaterade i sin proposition inför lagändringen att det funnits flera exempel på sexuellt utnyttjande av barn som fallit utanför tidigare lagstiftning, vilket var en viktig anledning till att lagen skärptes.