Lärare får sitt lärarleg indraget efter uthängning på Dumpen

Efter avslöjanden om olämpligt beteende på nätet har en lärare förlorat sin yrkeslegitimation. Lärarnas ansvarsnämnd fattade beslutet efter att mannen exponerats på den kontroversiella sajten Dumpen, känd för att publicera material om vuxna som kontaktar barn på nätet.

Enligt uppgifter som framkommit ska läraren i chattkonversationer ha försökt förmå personer han trodde var minderåriga att utföra sexuella handlingar. Händelsen uppmärksammades först när materialet publicerades på nämnda sajt, som drivs av privatpersoner som utger sig för att vara barn i syfte att avslöja vuxna med tvivelaktiga avsikter.

Läraren har i sitt försvar hänvisat till att han tidigare friats av tingsrätten i ett mål där han åtalats för sexuellt ofredande mot barn. Trots denna friande dom har Lärarnas ansvarsnämnd gjort en annan bedömning gällande mannens lämplighet att fortsätta arbeta som lärare.

Ansvarsnämnden, som är en statlig myndighet med uppgift att pröva lärares lämplighet att utöva yrket, har möjlighet att dra in legitimationen även i fall där personen inte dömts i domstol. Nämndens bedömningar grundar sig på ett bredare underlag än enbart juridiska domar och tar särskild hänsyn till förtroendefrågor kopplade till läraryrket.

Skolväsendets företrädare betonar att läraryrket bygger på ett särskilt förtroende från samhället, elever och föräldrar. Detta förtroende är grundläggande för yrkesutövningen, och beteenden som kan skada detta förtroende bedöms särskilt strängt.

”Lärare har en särställning i samhället genom sitt ansvar för barn och unga. När detta förtroende missbrukas eller ifrågasätts måste vi agera kraftfullt,” säger en talesperson för Skolverket som dock inte kommenterar det enskilda fallet.

Fenomenet med så kallade ”pedofiljägare” på nätet har vuxit i Sverige under senare år. Privatpersoner agerar på egen hand genom att utge sig för att vara barn på olika chattforum och sociala medier. När vuxna tar kontakt och uppvisar sexuellt intresse publiceras bevismaterial och ibland identitetsuppgifter på olika plattformar.

Denna form av privat rättskipning är omstridd. Polisen och andra myndigheter har flera gånger varnat för riskerna med sådan verksamhet, då den kan försvåra polisens arbete, leda till att felaktiga personer hängs ut eller i värsta fall resultera i våldsamma konfrontationer.

”Vi avråder alltid från privata initiativ av denna typ. Det finns stora risker med att agera på egen hand, och i värsta fall kan det försvåra polisens möjligheter att lagföra verkliga förövare,” säger en representant för polisens grupp mot IT-relaterade brott mot barn.

Samtidigt menar förespråkare för verksamheten att de fyller ett tomrum där rättsväsendet inte räcker till och att de bidrar till att exponera personer som annars skulle kunna fortsätta sitt skadliga beteende ostört.

Det aktuella fallet väcker frågor om gränsdragningen mellan rättsväsendets bedömningar och andra myndigheters beslut. Att läraren friats i domstol men ändå förlorar sin legitimation illustrerar de olika beviskrav och bedömningsgrunder som finns i olika delar av samhällssystemet.

Lärarförbundet vill inte kommentera det specifika fallet men framhåller att processen för att dra in en lärarlegitimation är omfattande och att beslut inte fattas lättvindigt.

”Ansvarsnämndens beslut bygger på en noggrann process där den berörda läraren alltid får möjlighet att yttra sig. Systemet är utformat för att skydda elever samtidigt som det ska vara rättssäkert för lärarna,” säger en företrädare för förbundet.

Beslutet om indragen lärarlegitimation kan överklagas till förvaltningsrätten. Det är i nuläget inte känt om den berörda läraren planerar att överklaga nämndens beslut.