Debatt om tonårsutvisningar skapar spänningar inom regeringspartierna

För några år sedan avskaffade regeringen möjligheten att få förlängt uppehållstillstånd på grund av ”särskilt ömmande omständigheter”. Detta beslut har sedan dess lett till en rad fall där ungdomar som länge varit bosatta i Sverige tillsammans med sina familjer nu står inför hot om utvisning.

Regeringen har utrett möjligheten att återinföra en så kallad ”ventil” i lagstiftningen. Denna ventil skulle fungera som ett undantag i systemet och bereda väg för att ungdomar som fyllt 18 år men fortfarande bor hemma hos sina föräldrar kan få förlängt uppehållstillstånd. Ärendet bereds för närvarande inom regeringen.

Liberalerna har offentligt förespråkat att ventilen bör införas så snart som möjligt, medan oppositionen – Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet – kräver att alla pågående utvisningar av ungdomar stoppas tills den nya lagstiftningen är på plats.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har dock varit tydlig med att regeringen inte har för avsikt att införa ett tillfälligt stopp för utvisningarna. Under ett uttalande i tisdags avvisade han oppositionens krav på pausade utvisningar.

Kristdemokraterna, som också ingår i regeringsunderlaget, har inte officiellt uttalat någon avvikande åsikt från regeringslinjen. Detta skapar dock interna spänningar inom partiet. Susanne Lindholm Henningsson, kommunalråd för Kristdemokraterna i Örebro, uttrycker stöd för att utvisningarna bör pausas tills utredningen är klar.

”Det viktiga är att det blir ordentligt. Men också att man pausar de här utvisningarna tills man har fått pröva lämpligheten,” säger hon till DN.

För att en lagändring ska kunna genomföras krävs en majoritet i riksdagen. Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling har tidigare uttryckt att partiet inte ser något behov av en ventil i lagstiftningen, vilket kan utgöra ett hinder för förändringen.

”Jag hoppas verkligen att ventilen går igenom. Men jag kan inte säga att jag är helt trygg i det,” säger Lindholm Henningsson, som uttrycker oro över SD:s inställning.

Kristdemokraternas principprogram betonar att partiet ”står för demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund.” På frågan om de pågående tonårsutvisningarna samspelar med kristna värderingar svarar Lindholm Henningsson nekande.

”Mitt spontana svar är nej – det samspelar inte med kristna värderingar. Samtidigt är det också kristet att ta ansvar för lagstiftningen och försöka åtgärda de problem vi har haft. Men att behandla människor värdigt och rättssäkert, och att man ska få en ordentlig genomlysning av sin situation, det är det minsta man kan begära av en rättsstat som Sverige.”

Hon betonar att majoriteten av de kristna medlemmarna stöder en stram migrationspolitik, men att utvisningar av ”etablerade och arbetande människor” skapar frustration inom partiet.

Per Högberg, kommunstyrelsens ordförande i Mullsjö, som är ett av KD:s starkare fästen, bekräftar att det finns en utbredd frustration bland partiets medlemmar.

”Det finns en frustration. Och det är ju en rimlig frustration för alla personer som vi, med all rätt, tycker ska vara här och som har fallit på fel sida om ett lagstreck. Det är synnerligen beklagligt och många tycker att man bör fixa detta nu. En del har förståelse för att det tar lite längre tid,” säger han.

Till skillnad från Lindholm Henningsson är Högberg dock inte övertygad om att ett tillfälligt stopp för utvisningarna är rätt väg att gå. Han uttrycker förståelse för att lagstiftningsprocesser tar tid och att regeringen försöker ”navigera så att det blir så rätt som möjligt.”

”Det är alltid någon som drabbas i mellantiden. Det är beklagligt och jag lider med det. Men det måste också bli rätt,” avslutar han.

Frågan om tonårsutvisningarna fortsätter att vara en känslig politisk fråga som skapar spänningar både inom regeringen och dess stödpartier.