Lotta Engberg minns ögonblicket då karriären tog en ny vändning

Det var vintern 2002, efter ännu en lång Sverigeturné. Lotta Engbergs orkester var på väg hemåt mot västkusten. Ett gäng musiker hade redan hoppat av i Skara, och basisten Per ”Perra” Strandberg skulle just lämna turnébussen i höjd med Alingsås. När han skulle låsa upp sin bil hade låset frusit. Hans lösning? Han drog ner gylfen och kissade i låset för att få i nyckeln.

”Jag hade turnerat i 17 år. Nu får det räcka, tänkte jag. Där och då togs beslutet i min hjärna”, berättar Lotta Engberg med ett skratt när vi träffar henne i Bingolottos sminkstudio.

Ironiskt nog står just Per Strandberg bredvid och stryker sin benvita skjorta medan hon berättar anekdoten. Sedan den 31 augusti 2008 är han medlem i Bingolottos husband. Samma kväll debuterade Lotta Engberg som programledare. På nyårsafton förra året gjorde hon sin 296:e sändning och har därmed passerat självaste Leif ”Loket” Olsson i antal ledda program.

”Det känns jättekonstigt”, säger hon. ”Han är ändå kungen, och jag är en av lakejerna.”

Från folkhem till digital tid

Leif ”Loket” Olsson var den första programledaren – en gemytlig figur med bakgrund som radiojournalist, handbollsdomare och konnässör av dansbandsmusik. De två inledande åren ledde han lotteriet i Kållevisionen, Göteborgs lokal-tv. Sedan tog TV4 över sändningarna och 1990-talet blev Bingolottos guldålder. Än idag är Loket närmast synonym med lotteriet, känd för sin förmåga att prata avslappnat med alla typer av människor.

Bingolotto hade, och har fortfarande, ett unikt säljargument: allt ekonomiskt överskott går till föreningslivet. För en dryg tjugolapp kunde svensken gynna en god sak och samtidigt ha chansen att vinna en ny Volvo.

Denna folkhemsdröm gav också uppsving åt en annan del av det gamla Sverige: dansmusiken. Loket älskade genren och krävde dansband i programmet. Innan Lotta Engberg själv blev programledare framträdde hon ett 20-tal gånger i studion.

För snart ett år sedan var hon med och arrangerade Leif ”Loket” Olssons begravning i Sankt Pauli kyrka i Göteborg. Hon ansvarade för musiken och såg till att Lokets farväl blev till tonerna av dansmusik.

”Jag ringde runt och alla ställde upp, det var fruktansvärt fint”, säger hon och försöker hålla tillbaka tårarna när hon berättar om det. Samtidigt beskriver hon Loket som en ”baggig” kille. Sista gången han gästade Bingolotto anmärkte han på hennes programledarskap. ”’Det heter inte Niklas 45, fyra femma. Det heter Niklas 45, fyra fem'”, härmar hon på bred göteborgska.

Utmaningar i modern tid

På Lokets tid såldes 2,5-3,5 miljoner lotter i veckan. Idag säljs runt 150 000, och inför en vanlig söndag är det nästan omöjligt att köpa en lott via sin lokala förening.

Hans Sahlin, vd på Folkspel som äger varumärket Bingolotto, förklarar att en omställning till digitala lotter hade sparat 20 miljoner kronor om året, men drygt 85 procent av spelarna vill fortfarande ha sina papperslotter. En ny lagstiftning som träder i kraft i vår kan dessutom försvåra försäljning av lotter på kredit, trots att det enligt Sahlin är ”omöjligt att bli spelmissbrukare av Bingolotto”.

Sahlin började som Bingolottos marknadschef under guldåldern på 1990-talet. När Loket slutade inför säsongen 1999 var han med och rekryterade Lasse Kronér, vilket ledde till att programmet började få in internationella storstjärnor som David Bowie, Shania Twain, Celine Dion, Dolly Parton och Bon Jovi.

Trots dessa högprofilerade artister och försök med olika programledare minskade både lottförsäljning och tittarsiffror. När Lotta Engberg tog över 2008 hade lotteriet förpassats till den mindre kanalen TV4 Plus (numera Sjuan).

”Allt handlar om pengar”, säger Sahlin. ”När det gäller kommersiell tv är affären att sälja reklam – hur mycket de kan sälja runt vårt program.”

Ändå delade Folkspel ut 372 miljoner kronor till svenska föreningar förra året, varav merparten kom från Bingolotto. ”Bingolotto är någon form av kroppspulsåder för oss”, konstaterar Sahlin.

Nytt hopp och föryngring

Situationen är utmanande men inte hopplös. Sedan tre år delar Lotta Engberg programledarskapet med artisten Daniel Norberg, känd från Youtube och populär bland yngre tittare. Norberg är mycket engagerad och har även tagit fram material till Bingolottos sociala medier och försökt nå nya målgrupper genom att exempelvis ha en monter på festivalen Way Out West.

När TV4 beslutade att lägga ner ”Efter fem” på söndagar fick Bingolotto äntligen göra comeback i huvudkanalen. Men den riktiga framgångssagan är uppesittarkvällen. Den årliga sändningen dagen före julafton har utvecklats till ett av Sveriges största tv-program. Internt kallar TV4 programmet för ”vårt Super Bowl”. I fjol såldes 5,2 miljoner lotter till just denna kväll.

”Allt måste inte vara nytt och snabbt”, säger Lotta Engberg. ”Uppesittaren är ett bevis på det.”

Framtidsplaner och reflektioner

Lotta Engberg vill fortsätta leda programmet, men har börjat trappa ner i andra sammanhang. För tre somrar sedan gjorde hon sina sista allsångskvällar på Liseberg.

”Jag vill bara göra lustfyllda saker. Det låter bortskämt, men jag vill göra saker som är skoj”, säger hon och förklarar sitt resonemang: ”När man är ung har man tid och lust, men inte råd. När man är medelålders har man lust och råd, men inte tid. Och så blir man gammal. Man har råd och man har tid, men man tappar lusten.” Hon är nu 62 år och tänker börja ta ut sin pension om drygt ett år.

Lotta Engberg har under sin karriär varit en arbetsmyra. Den norrländska flickan med absolut gehör sparade pengar, arbetade hårt och tog sig in i dansbandsvärlden. Hon kånkade sladdar och instrument, tog busskörkort och körde turnébussen. Efter vinsten i Melodifestivalen 1987 med ”Fyra bugg och en Coca-cola” har hon fortsatt att jobba hårt, skriva manus och sköta sina företag.

”Jag tror på en framtid för Bingolotto”, säger hon. ”Det är lägerelds-tv. Gör man ett misstag om man förnyar sig för mycket? Ja, det tror jag. Man ska värna om traditionen.”