Bilförare friad efter att ha kört i ”somnambult tillstånd” på Lidingöbron

En händelse som väcker frågor om läkemedelsbiverkningar och trafiksäkerhet har nyligen avgjorts i Stockholms tingsrätt. En man i 60-årsåldern har friats från anklagelser om grovt rattfylleri efter att domstolen accepterat hans förklaring om att han befann sig i ett somnambult tillstånd – att han i praktiken körde bil i sömnen.

Incidenten inträffade i maj 2025 när polisen kallades till Lidingöbron utanför Stockholm efter rapporter om en misstänkt rattfyllerist. Vid ankomst fann polispatrullen en bil som kört in i ett sidoräcke med två punkterade däck. Föraren påträffades sittande vid vägkanten, omhändertagen av förbipasserande.

Enligt vittnesmål hade mannen kört i hög hastighet från Vasastan genom Stockholm och vid flera tillfällen varit nära att kollidera med andra trafikanter. När polisen anlände till platsen noterade de att föraren var påtagligt slö och hade svårigheter att kommunicera. Under transporten från olycksplatsen uppgav mannen för polisen att han hade problem med missbruk av sömnmedel.

Åklagaren valde senare att väcka åtal för grovt rattfylleri. Grunden för åtalet var att mannen använt det narkotikaklassade och beroendeframkallande sömnläkemedlet zolpidem i sådana mängder att det fortfarande fanns spår av narkotika i hans blodomlopp under körningen.

Tingsrätten konstaterade att mannen uppenbarligen inte kunde framföra fordonet på ett säkert sätt och att hans färd utgjorde en påtaglig fara för trafiksäkerheten – de objektiva förutsättningarna för grovt rattfylleri bedömdes därmed uppfyllda. Trots detta friades mannen från anklagelserna.

Avgörande för friandet var mannens förklaring att han inte var medveten om sitt handlande när han satte sig bakom ratten. Han hävdade att han befann sig i ett somnambult tillstånd, ungefär som en sömngångare. Domstolen noterade att somnambulism är en dokumenterad, om än ovanlig, biverkan av just zolpidem. Detta faktum gjorde att rätten bedömde mannens förklaring som trovärdig.

Tingsrätten menade att åklagaren inte lyckats motbevisa mannens invändning om att han körde bil i sömnen. Ett viktigt element i domstolens resonemang var att mannen inte kände till denna potentiella biverkan av läkemedlet. Han ansågs därför inte ha haft anledning att förutse risken att han skulle köra bil i sömnen när han tog läkemedlet den aktuella dagen.

Zolpidem är ett sömnläkemedel som används för korttidsbehandling av sömnlöshet. Det tillhör gruppen så kallade z-preparat och verkar genom att förstärka effekten av signalsubstansen GABA i hjärnan, vilket har en lugnande och sömngivande effekt. Trots att preparatet är avsett för kortvarig användning förekommer det att patienter utvecklar beroende.

Somnambulism, eller sömngång, är ett fenomen där en person utför komplexa handlingar under djupsömn utan att senare ha något minne av händelsen. Att detta kan utlösas av läkemedel som zolpidem är känt inom läkarkåren, men många patienter är omedvetna om denna biverkan.

Fallet väcker frågor om ansvarsgränser vid användning av potentiellt medvetandepåverkande läkemedel och belyser samtidigt utmaningarna i att juridiskt bedöma medvetenhet och uppsåt i sådana fall.

Enligt uppgifter från lokaltidningen Mitt i, som tidigare rapporterat om fallet, har mannen efter händelsen på Lidingöbron genomgått behandling för sitt läkemedelsberoende.

Domen kan potentiellt få prejudicerande effekt för liknande fall i framtiden, där gränsdragningen mellan medvetet och omedvetet handlande under påverkan av läkemedel står i fokus.