Max Hjelm: Talmannen lockas mer av kändisskap än politikens malande vardagsarbete

Den svenska talmannens representationsresor väcker frågor om rollförståelse

Andreas Norlén, som tillträdde som riksdagens talman 2018, framstod initialt som en lågmäld och samlande kraft i svensk politik. Under en turbulent regeringsbildning blev han känd för sina ”talmansrundor” med tillhörande fikastunder, där han skapade utrymme för partiledarna att förhandla utan att själv ta alltför mycket plats i offentligheten.

Men nu höjs röster om att Sveriges formellt näst högsta ämbete möjligen har stigit Norlén åt huvudet. Dagens Nyheter har i en granskning avslöjat flera fall där gränsen mellan privat och offentligt har blivit otydlig. Ett uppmärksammat fall rör hur Norlén på sina representationsresor runt om i världen har tagit med sin hustru och låtit riksdagen stå för kostnaderna.

Senast uppdagades att talmannens resa med familj och en japansk delegation till Genève med privatflyg kostade svenska skattebetalare mer än 660 000 kronor. Enligt DN drog Norlén först av kostnaderna för sin frus och sons biljetter från sin lön när tidningen började ställa frågor om saken.

Kritiker menar att Norlén återkommande framställer sig som ett ”talmanspar” tillsammans med sin hustru, mer likt kungahuset eller en amerikansk president med sin ”first lady” än den typiskt svenska traditionen där politiska förtroendeuppdrag är personliga och individuella.

Ett annat exempel på det som kritiker beskriver som en sammanblandning av roller var när en riksdagstjänsteman inför Genèveresan kontaktade FN-representationen för att fråga om sommaraktiviteter för talmannens fru. FN-representationen svarade genom att länka till en lokal turistbyrå, vilket enligt kritiker illustrerar hur privata intressen blandas med officiella uppdrag.

Granskningen visar också att Norlén aktivt har använt sin position för att synas i andra sammanhang. Efter att ha gett ut en egen bok med utvalda dikter släppte han tillsammans med sin fru en tomatbok som han marknadsförde på sitt officiella talmans-instagramkonto – utan att märka inläggen som reklam.

Även om många bedömare inte ser dessa enskilda händelser som allvarliga övertramp, menar flera politiska kommentatorer att det handlar om en problematisk sammanblandning av olika ideal som riskerar att skada förtroendet för ämbetet.

I dagens samhälle finns en accepterad kändislogik där offentliga personer kan dra ekonomisk nytta av sin popularitet. TV-program som ”Bäst i test”, ”Renées brygga” och ”Cyklopernas land” bygger till stor del på medverkande kändisar som publiken tycker om snarare än själva programmens innehåll.

Men från talmannen, som representant för hela riksdagen och därmed den svenska demokratin, förväntar sig många en mer tillbakadragen och formell hållning. Den svenska politiska traditionen har länge präglats av en opersonlig byråkratisk stil där den egna personen står tillbaka för institutionen och det politiska arbetet.

Talmannens dubbla roller – som både statsrepresentant och privatperson med egna intressen – verkar nu ha lett till situationer som kräver tydligare riktlinjer. Efter avslöjandena har röster höjts för att riksdagen bör se över sina rutiner kring representation och kostnader för höga ämbetsmän.

Frågan rör i grunden hur offentliga uppdrag ska utföras i en tid när gränsen mellan privat och offentligt blir allt mer otydlig, inte minst genom sociala medier där personliga varumärken och offentliga roller ofta överlappar varandra. För Sveriges talman, en position som ska stå över partipolitik och representera hela den lagstiftande makten, blir denna balansgång särskilt känslig.