Mer arbete för läkare när hyrpersonal minskar

I Region Dalarna brottas sjukvården med läkarbrist trots minskad inhyrning

På Domnarvets vårdcentral i Borlänge är situationen ansträngd. Daniel Svedin är en av endast tre fast anställda läkare som varje vecka får förstärkning av fyra till fem hyrläkare för att klara verksamheten.

– Det har varit svårt att rekrytera fasta läkare och idag är vi beroende av hyrläkare för att bedriva verksamheten, säger Svedin, som förutom sitt arbete som distriktsläkare också är ordförande för Dalarnas distriktsläkarförening.

Region Dalarna har under det senaste året medvetet minskat andelen inhyrda läkare med målsättningen att skapa en tryggare vård och förbättrad arbetsmiljö. Men för Svedin och hans kollegor har förändringen haft motsatt effekt.

– Vi får ett större ansvar både för patienterna och för helheten när vi är färre läkare. I dag har vi ungefär 16 500 listade patienter och i slutändan är det de som drabbas, förklarar han.

Svedin menar att regionen endast har lyckats med den första delen av sin plan – att minska antalet hyrläkare – men misslyckats med den viktiga fortsättningen.

– Man har inte lyckats rekrytera någon hyrläkare till en fast anställning, förutom i enstaka fall, säger han.

Situationen i Dalarna är inte unik. Alla Sveriges 21 regioner har anslutit sig till ett nationellt hyrbemanningsavtal som ska minska konkurrensen mellan regionerna och öka kontinuiteten med egen personal. Avtalet reglerar bland annat prissättning och krav på konsulter.

För två år sedan lade regionerna sammanlagt drygt nio miljarder kronor på inhyrd personal. Under årets första halvår minskade kostnaderna för hyrpersonal med 900 miljoner kronor jämfört med samma period förra året. Kostnaderna för just inhyrda läkare minskade med 18,4 procent, enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Men för vårdcentraler som är beroende av hyrläkare skapar det nationella avtalet nya problem, hävdar Svedin.

– Förutom att vi får färre läkare gör avtalet det svårare att anställa den hyrläkare vi vill ha och behöver för vår kontinuitet. Avtalet försvårar alltså vardagen ytterligare för en redan ansträngd primärvård.

En färsk undersökning från Sveriges Läkarförbund visar att nästan varannan läkare upplever ökad arbetsbelastning det senaste året. Av de 2 610 läkare som svarade på enkäten upplever nästan fyra av tio att den totala tillgången till läkare har försämrats.

Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges Läkarförbund, är kritisk till hur implementeringen av avtalet hanterats:

– Det vi ser har hänt är att man har kommit in och försämrat avtalen och i vissa fall stoppat inhyrningen helt och hållet. Samtidigt har man inte rekryterat läkare i den omfattningen som krävts.

Enligt SKR ökade antalet månadsavlönade läkare med specialistkompetens med knappt två procent i offentlig sektor mellan 2023 och 2024, vilket motsvarar ungefär 700 personer. Men denna ökning är otillräcklig enligt Rydgren Stale.

– Ökningen är ungefär vad man kan förvänta sig om man tittar på tidigare år, med en ökad befolkning och allt fler avancerade insatser. Men det går inte att påstå att hyravtalet har lett till någon påtaglig ökning av anställda, säger hon.

Per Segerros, HR-chef inom hälso- och sjukvården i Region Dalarna, menar dock att avtalet och arbetet med hyrpersonal i sin helhet är lyckat.

– Totalt sett har vi fler egenanställda läkare och har samtidigt minskat vår hyrbemanning ganska mycket.

Han erkänner att arbetsbelastningen ökat på vissa håll.

– Vi har fått signaler om det, men inte från alla. Vi har varit tydliga med att det under denna period kan innebära en ökad arbetsbelastning, säger han.

Segerros betonar att regionens långsiktiga arbete handlar om att skapa bättre kontinuitet genom fler fast anställda.

– Kortsiktigt har det handlat om att ta in färre hyrläkare och om reglerna kring det. Det har påverkat kontinuiteten på så sätt. Men grundproblemet är att vi har haft för många hyrläkare och för få fast anställda läkare. Vi följer utvecklingen noggrant och använder fortfarande inhyrd personal där det är nödvändigt.

Daniel Svedin i Borlänge är dock skeptisk till regionens strategi och menar att man först måste göra arbetsplatsen mer attraktiv innan rekryteringen av fast anställda kan lyckas.

– Man kan inte tvinga högutbildad arbetskraft att bli anställda i offentlig sektor. Det är knappast någon långsiktig lösning, avslutar han.