Migrationsverket: Kan komma fler utvisningsbeslut mot bebisar

I början av valåret befinner sig Tidöpartierna under press gällande migrationsfrågan. En rad uppmärksammade fall med tonårsutvisningar och utvisningsbeslut mot barn har gjort att Migrationsverket hamnat i fokus för den politiska debatten.

Maria Mindhammar, Migrationsverkets generaldirektör, leder den myndighet som ska verkställa regeringens omläggning av migrationspolitiken. Under en kort paus på en espressobar på Kungsholmen i Stockholm reflekterar hon över utvecklingen.

”Det har varit väldigt många förändringar. Sedan om man kallar det ett paradigmskifte eller inte, det får politiken stå för”, säger Mindhammar, som tillträdde för tre år sedan.

Hon pendlar vanligtvis mellan Göteborg och myndighetens huvudkontor i Norrköping, men är denna dag i Stockholm för att svara på frågor i riksdagen. När hon tillträdde som generaldirektör lovade hon att vara tydlig mot politikerna om något ”gick för snabbt”. Detta har hon inte behövt göra än, men tillägger: ”Att vi är pressade, så kan jag säga.”

Enligt Mindhammar väntar de största förändringarna fortfarande. ”Det återstår väldigt mycket, och allt man fattar beslut om ska genomföras också. Förslaget om att man ska kunna omvandla permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsade – det är i så fall ett jättestort arbete.”

Frågan om retroaktiv omvandling av vissa permanenta uppehållstillstånd har skapat sprickor inom Tidösamarbetet. Migrationsverket har i sitt remissvar kritiserat utredningens förslag och pekat på att det krävs starka skäl för att riva upp gynnande beslut. Dessutom varnar myndigheten för den ökade arbetsbelastning som skulle följa av en förändring som kan beröra upp till 180 000 personer.

”Vi måste få genomföra det i den takt vi mäktar med i så fall. Vi kan inte ta alla på ett bräde eller säga att inom två år ska allt vara klart”, förklarar Mindhammar.

Utredningen har beräknat kostnaden för omvandlingen till 1,2 miljarder kronor, men Mindhammar tror att det handlar om betydligt mer – i värsta fall upp till sex miljarder kronor.

När Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling menat att tunga remissinstanser bedriver opinionsbildning snarare än analys, håller Mindhammar inte med. Hon betonar att myndigheten endast uttrycker kritik som det finns belägg för, utan enskilt tyckande.

På frågan om sådana beskrivningar kan påverka förtroendet för myndigheter svarar hon: ”I ett valår kan man väl säga nästan vad som helst utan att någon bryr sig.”

Den senaste tiden har flera fall uppmärksammats där unga vuxna fyllt 18 år och fått utvisningsbeslut, trots att deras familjer får stanna i Sverige. Oppositionen har krävt en frysning av utvisningarna i väntan på en lösning från regeringens sida. Utvisningarna beror på flera lagändringar, bland annat att tillfälliga uppehållstillstånd blivit huvudregel och att möjligheten för unga vuxna att stanna på grund av ”särskilt ömmande omständigheter” tagits bort.

Mindhammar anser att mediebevakningen inte alltid ger hela bilden. Enligt henne handlar flera av de uppmärksammade fallen om personer som antingen bott för kort tid i Sverige för att kunna söka permanent uppehållstillstånd, eller som befunnit sig i landet trots utvisningsbeslut.

”Jag står bakom de beslut vi tagit. Och vi har en domstol som överprövar och står för rättssäkerheten ihop med oss. Så jag känner mig rätt så trygg i att vi gör rätt”, säger hon.

Förra året tog regeringen bort möjligheten till spårbyte – en möjlighet att ansöka om arbetstillstånd utan att lämna landet efter avslag på asylansökan. Migrationsverket varnade då för att konsekvenserna för barn och unga inte var tillräckligt analyserade.

”Nu är vi där och ser att det sker konsekvenser. Det är dem som politiken debatterar nu”, konstaterar Mindhammar.

Ett särskilt uppmärksammat fall gäller åtta månader gamla Emanuel som fått utvisningsbeslut till Iran trots att hans föräldrar har rätt att vara i Sverige. Beslutet har väckt starka reaktioner.

”Jag skulle verkligen vilja be dig att vara tydlig med att Migrationsverket inte verkställer utvisningar där barn utvisas ensamma. Det är jätteviktigt för mig. Vi kommer aldrig att göra det”, betonar Mindhammar.

På frågan om varför ett så litet barn får ett utvisningsbeslut förklarar hon att myndigheten måste fatta beslut när en ansökan kommer in, och att en förutsättning för tillstånd är att det finns stöd för det i lagstiftningen.

Migrationsminister Johan Forssell har i media uttryckt att Migrationsverket kunde ha fattat ett annat beslut i Emanuels fall, men Mindhammar håller inte med och tillägger att ministeruttalanden i efterhand inte påverkar redan fattade beslut.

För att undvika missförstånd framöver kommer små barn som får utvisningsbeslut att få en tidsfrist som gäller tills föräldrarnas uppehållstillstånd behöver förnyas, i stället för dagens fyra veckor.

Mindhammar bekräftar att Emanuels fall inte är unikt, och att liknande utslag kan komma i framtiden eftersom det saknas lagrum att basera deras anknytning på.