Efter stormen Johannes har skogsägare runtom i landet drabbats av stora förluster, då betydande mängder träd fällts under mellandagarna. De ekonomiska konsekvenserna befaras vara omfattande, med potentiella miljardbelopp i förluster, men en fullständig kartläggning av skadorna pågår fortfarande.
Stormen Johannes, som drog in över Sverige i mellandagarna, har orsakat omfattande skador på skogsmark runt om i landet. Särskilt drabbade är regioner i södra och mellersta Sverige där vindstyrkorna var som kraftigast. Enligt preliminära bedömningar kan det röra sig om miljardbelopp i förlorade värden för landets skogsägare.
”Det är fortfarande för tidigt att ge en exakt siffra på skadornas omfattning, men vi ser redan nu att många skogsägare drabbats hårt,” säger Karin Andersson, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen. ”Vår personal arbetar intensivt med att dokumentera de drabbade områdena och sammanställa data från olika regioner.”
För enskilda skogsägare kan förlusterna vara förödande. När träd fälls av storm snarare än genom kontrollerad avverkning minskar virkesvärdet avsevärt. Dessutom försvåras hanteringen och transportkostnaderna ökar, vilket ytterligare reducerar den ekonomiska ersättningen.
Magnus Pettersson, som äger 85 hektar skogsmark i Småland, beskriver situationen: ”Jag har förlorat uppskattningsvis 20 procent av min produktiva skog. Det är träd som jag vårdat i 50-60 år som nu ligger omkullvräkta. Det handlar inte bara om pengar utan också om ett livsverk som försvinner.”
Skogsindustrins representanter uttrycker oro för de långsiktiga konsekvenserna. Svensk skogsindustri, som årligen omsätter omkring 150 miljarder kronor och sysselsätter närmare 70 000 personer, kan påverkas negativt när stora mängder stormfällt virke når marknaden samtidigt.
”Vi kommer sannolikt att se en temporär ökning av virkestillgången följt av en period med lägre tillgång och potentiellt högre priser,” förklarar Johan Lindberg, marknadschef på Södra Skogsägarna. ”Det påverkar hela värdekedjan från skogsbruk till färdiga produkter.”
Klimatforskare pekar på att kraftiga stormar som Johannes kan bli vanligare i framtiden på grund av klimatförändringarna. Detta ställer nya krav på skogsbruket och hur man planerar skogsbestånd för att öka motståndskraften mot extremväder.
”Vi behöver tänka mer långsiktigt kring vilka trädslag vi planterar och hur vi strukturerar våra skogar,” säger Lisa Holmgren, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. ”Blandskogar med olika trädslag och åldrar har ofta bättre motståndskraft mot stormar än homogena bestånd.”
Försäkringsbolagen rapporterar om ett stort antal skadeanmälningar från skogsägare efter stormen. Många skogsägare har dock inte tillräckligt omfattande försäkringsskydd för att täcka de faktiska förlusterna.
”Stormskadeförsäkringar för skog är komplexa och många gånger täcker de bara en del av det förlorade värdet,” förklarar Peter Svensson vid Länsförsäkringar. ”Vi rekommenderar alltid skogsägare att se över sitt försäkringsskydd regelbundet, särskilt i tider när extremväder blir vanligare.”
Myndigheterna uppmanar nu skogsägare att vara försiktiga när de ger sig ut för att bedöma skadorna. Röjningsarbete i stormfälld skog är riskfyllt och bör utföras med stor försiktighet, helst av professionella skogsarbetare med rätt utrustning.
”Säkerheten måste komma först. Många olyckor sker just i samband med röjning efter stormar när träd ligger i spänning och kan vara farliga att hantera,” varnar Helena Björnson vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Skogsstyrelsen har aktiverat särskilda krisgrupper för att stödja drabbade skogsägare med rådgivning och prioriteringshjälp. Man betonar vikten av att ta itu med vindfällda granar snabbt för att förhindra angrepp av granbarkborre, som kan leda till ytterligare skador på kvarvarande skog.
De ekonomiska effekterna av stormen Johannes kommer sannolikt att kännas av i flera år framöver, både för enskilda skogsägare och för skogsindustrin i stort. Men det kommer att dröja ytterligare veckor innan man har en fullständig bild av skadornas totala omfattning.

14 kommentarer
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Good point. Watching costs and grades closely.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.