Miljonviten hotar skolor: ”Behöver vara ekonomiskt kännbart”

Skolinspektionen utfärdade 30 vitesförelägganden under 2025, med brister som hotar elevers utbildning

Skolinspektionen fattade under 2025 beslut om 30 förelägganden om vite mot skolhuvudmän runt om i Sverige. Dessa vitesförelägganden uppgår till sammanlagt 87,7 miljoner kronor och grundar sig i att myndighetens granskningar visat att eleverna inte får den utbildning de har rätt till enligt skollagen.

– Syftet med ett vite är att fungera som ett påtryckningsmedel. Målet är att bristerna ska rättas till så att vitet inte behöver dömas ut, säger Klara Cederlund, chefsjurist på Skolinspektionen.

De huvudmän som hotas med viten har uppvisat brister inom flera områden. Det handlar bland annat om otillräcklig uppföljning av elevers frånvaro, bristande arbete med trygghetsfrågor, användning av obehöriga lärare, avsaknad av läromedel samt att elever inte får sin garanterade undervisningstid.

Enligt Klara Cederlund bestäms vitesbeloppets storlek utifrån huvudmannens ekonomiska situation.

– För att vitet ska fungera som ett påtryckningsmedel behöver det vara ekonomiskt kännbart för huvudmannen. Vitet sätts dock inte så högt att det riskerar att slå undan förutsättningarna för skolverksamheten, förklarar hon.

Ett särskilt anmärkningsvärt fall under 2025 var när Skolinspektionen i februari tog det drastiska beslutet att överta ansvaret för Sjöparksskolans högstadium i Gällivare kommun. Detta beslut fattades efter att myndigheten identifierat omfattande brister som skadegörelse, lärarbrist och mobbning. Ett så ingripande beslut hade dessförinnan endast fattats en gång tidigare i Sverige, när Storvretskolan i Botkyrka kommun placerades under statlig kontroll 2019.

Nu har staten lämnat tillbaka ansvaret för Sjöparksskolan. I sin rapport konstaterar Skolinspektionen att vissa aspekter har förbättrats, såsom rutiner kring frånvaro, mottagande av nyanlända elever och trygghetsarbetet. Dock kvarstår det grundläggande problemet med brist på behöriga lärare – ett problem som myndigheten inte har kunnat lösa under sitt övertagande.

– Vi är nere på 19 procents behörighet i förskolan och 45 procent i grundskolan, vilket får enorma konsekvenser på kvaliteten på elevernas utbildning, säger Gällivares skolchef Peter Olsson.

Situationen i Gällivare är allvarlig. Närmare 40 procent av kommunens niondeklassare saknar fullständiga slutbetyg, vilket försvårar deras möjlighet att komma in på gymnasiet. Peter Olsson drar paralleller mellan skolsituationen i Gällivare och utsatta områden i södra Sverige, men noterar att eleverna i flera av de områden som polisen klassar som utsatta faktiskt har högre gymnasiebehörighet än niondeklassarna i Gällivare.

– Trots ett högt välstånd skulle jag klassa Gällivare som ett utsatt område när det kommer till lärande och elevernas kunskaper. Politikerna pratar ofta om insatser för barnen där, men det finns inget intresse att se på de förutsättningar som vi har, säger han.

Lärarbristen i kommunen är akut. Enligt Olsson skulle de behöva anställa 150 legitimerade lärare i förskola och grundskola för att ha fullständig bemanning. I dagsläget står 15 tjänster helt vakanta.

– Barn som har autism, intellektuell funktionsnedsättning eller barn som har diabetes får inte det stöd de behöver, framhåller han.

Paradoxalt nog präglas arbetsmarknaden i Gällivare och grannkommunen Kiruna av närmast obefintlig arbetslöshet. Regionen är hem för betydande gruvverksamhet och flera stora industriprojekt som genererar arbetstillfällen.

– Staten säger att gruvnäringen är viktig för Sverige och vi har fem stora industriprojekt i Malmfälten som är värda flera miljarder. Men här sitter vi, med en välfärd som går på knäna. Jag undrar hur det här ska gå ihop? frågar sig Olsson.

Skolcheferna i Gällivare och Kiruna har tidigare vädjat till regeringen om åtgärder, såsom återinförande av flyttbidrag och tillåtelse för bemanningsföretag inom skolsektorn. Bostadsbristen utgör ytterligare ett hinder – förra året gick kommunen miste om cirka 20 lärare på grund av bostadsbrist.

– Regeringen kan göra mycket men viljan saknas, vi är en bortglömd del av Sverige, menar Olsson.

För att hantera situationen planerar kommunen nu att erbjuda boende i ett tidigare äldreboende.

– Vi vill kunna erbjuda 34 tillfälliga personalbostäder till hösten, det är lite större ettor. Vi tittar på att erbjuda billiga, kanske gratis, hyror under en halvårsperiod, förklarar han.

Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) har kommenterat situationen och skrivit till DN att ”elevernas skolgång ska vara lika bra i Gällivare som den är på andra håll i landet”. Hon tillägger att regeringen arbetar för att stärka den statliga styrningen över skolan för att säkerställa tillgången på utbildade lärare.