Ministern: Sverige ligger efter i kampen mot tarmcancer

Regeringen öppnar för sänkt åldersgräns för tarmcancerscreening

I januari antog regeringen en ny nationell cancerstrategi som kan leda till en sänkt åldersgräns för screening av tarmcancer i Sverige. Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) uppger att Socialstyrelsen nyligen fått i uppdrag att utveckla sitt arbete med hur rekommendationer för screening tas fram.

Beslutet kommer efter kritik mot Socialstyrelsens nuvarande hållning att inte sänka åldersgränsen för tarmcancerscreening till 50 år, vilket är i linje med EU:s rekommendationer och praxis i många andra länder.

”Det kan handla om att inte bara utgå från randomiserade studier och SBU:s slutsatser utan att beakta fler faktorer så att det inte ska bli riktigt så fyrkantigt,” säger Lann.

Hon menar att myndigheten kan behöva se på vilka åldersgränser som tillämpas i andra EU-länder och ta hänsyn till att tarmcancer i allt större utsträckning drabbar yngre personer.

Socialstyrelsen har motiverat sitt tidigare beslut med att det saknas tillräcklig evidens för att screening i åldersgruppen 50-59 år skulle minska dödligheten ytterligare. Myndigheten medger samtidigt att det inte går att bevisa motsatsen.

”Risken i dag när man säger att det saknas evidens är att det kan bero på att man inte har ett tillräckligt underlag,” framhåller Lann.

På frågan om när vi kan förvänta oss en sänkning av screening-åldern för tarmcancer vill Lann inte ge något konkret svar, eftersom det inte är politikerna som sätter dessa gränser. Hon betonar dock vikten av att Socialstyrelsen tar det nya uppdraget på allvar och ser över processerna för att möjliggöra tidigare upptäckt av cancer.

Uppdraget till Socialstyrelsen är relativt vagt formulerat i cancerstrategin och saknar tydlig tidsgräns. Sjukvårdsministern utesluter dock inte att regeringen kan komma med tydligare direktiv framöver.

”Jag utesluter inte att regeringen återkommer med tydligare uppdrag på det här området,” säger hon.

Cancer är en utbredd sjukdom i Sverige där var tredje person någon gång i livet kommer att drabbas. Ett av regeringens främsta mål i den nya cancerstrategin är att förbättra tidig upptäckt, vilket har avgörande betydelse för sjukdomens allvarlighetsgrad och behandlingsmöjligheter.

Trots att det sedan 2014 funnits en nationell rekommendation om att screening för tarmcancer ska erbjudas alla svenskar mellan 60 och 74 år, kommer detta först i höst att bli verklighet i hela landet. Ansvaret för att implementera screening-program ligger hos regionerna, något som har resulterat i stora regionala skillnader.

Lann är kritisk till den långsamma implementeringen och beskriver situationen som ”ett skräckexempel på ojämlik vård.”

”För det påverkar chansen att överleva beroende på i vilken region du råkar bo. Vi ligger verkligen bra till när det gäller många andra cancerformer. Men i kampen mot tarmcancer ligger vi efter,” säger hon.

För att screeningprogram ska vara resurseffektiva krävs en noggrann avvägning mellan risk och nytta, ett ansvar som i Sverige ligger hos Socialstyrelsen. Myndighetens rekommendationer ska sedan implementeras av respektive region, som ansvarar för att programmen håller hög kvalitet och når ut till befolkningen.

Den pågående debatten om tarmcancerscreening belyser utmaningen i att balansera evidensbaserade beslut med internationella rekommendationer och klinisk erfarenhet. Med den nya cancerstrategin signalerar regeringen en möjlig kursändring, där fler faktorer kan komma att vägas in vid framtida screeningrekommendationer.