Minus i hela landet – kan bli ett isdygn

Hela Sverige under nollstrecket – kan bli isdygn för första gången i vinter

Kylan har tagit ett fast grepp om Sverige med minusgrader från norr till söder. I Börtnan i södra Jämtland uppmättes på onsdagsmorgonen hela 33 minusgrader, vilket är den kallaste temperaturen i landet. Samtidigt befinner sig samtliga mätstationer under nollstrecket, något som kan resultera i ett så kallat isdygn om förhållandena håller i sig.

– Isdygn har vi när det är under nollstrecket mellan klockan 19 och 19. Det kan vara några enstaka tiondelar under strecket, men det är ändå på minussidan, förklarar Therese Fogman, meteorolog på SMHI.

Fenomenet isdygn i hela Sverige samtidigt är relativt ovanligt och inträffar oftast bara några få gånger per år. Detta beror på landets avlånga geografi och kusternas värmande effekt, där havsvattnets värmekapacitet normalt håller uppe temperaturerna längs kuststräckor.

– Kommande dagar fortsätter det att vara minusgrader i stort sett i hela landet och högtrycket ligger kvar i vår närhet. Sedan får vi se vad som händer nästa vecka, säger Fogman.

Vädermönstret präglas av ett högtryck som etablerat sig över Skandinavien, vilket bidrar till de stabila kalla temperaturerna. Molnigheten spelar dock en avgörande roll för hur lågt kvicksilvret sjunker. I områden med klar himmel kan temperaturen sjunka betydligt mer än på platser med molntäcke, vilket redan märks i temperaturskillnaden mellan exempelvis Stockholm och Uppsala län.

– I Stockholm är det molnigt med 7–8 minusgrader medan stora delar av Uppsala län, där det är sol, har 12–15 minus, förklarar Fogman. Hon tillägger att molnen sannolikt kommer att variera över landet de närmaste dagarna, vilket påverkar de lokala temperaturerna.

Statistik från SMHI visar att isdygn är vanligast i norra Norrland, där man normalt har mellan 100 och 150 isdygn per år. Vid Skånes kuster är motsvarande siffra endast 10–20 isdygn årligen. Det finns också historiska extremer som sticker ut. Under mildvintrarna 1988–1993 registrerades inte ett enda nationellt isdygn, medan vintern 1984/85 noterade hela 25 nationella isdygn – ett rekord i modern tid.

Särskilt anmärkningsvärt är att det så sent som den 18 mars både 1978 och 1979 förekom nationella isdygn, vilket visar att kylan ibland kan hålla i sig långt in på vårkanten.

Det nuvarande kalla vädret väntas bestå åtminstone under de närmaste dagarna. Högtrycket som dominerar väderbilden ligger stabilt och prognoserna indikerar fortsatta minusgrader över större delen av landet. Först nästa vecka kan en förändring vara på väg, men exakt hur vädret utvecklas är fortfarande osäkert.

För många energibolag innebär de låga temperaturerna en period med ökad efterfrågan på el och värme, samtidigt som kalluft över hela landet kan medföra utmaningar för trafiken med risk för halka och frusna ledningar.

Meteorologerna fortsätter att noggrant följa temperaturutvecklingen för att se om det blir ett fullständigt isdygn denna gång, något som i så fall skulle bli vinterhalvårets första nationella isdygn.