M:s egen analys: Därför röstar äldre inte på oss

Äldres röster blir allt viktigare i svensk politik

Allt fler i väljarkåren har fyllt 65 år, och denna växande grupp får en allt större betydelse för valutgången i Sverige. I höstens val kommer nästan 30 procent av de röstberättigade att vara 65 år eller äldre – en rekordhög siffra som förväntas fortsätta öka under de kommande decennierna i takt med att befolkningen åldras och livslängden ökar.

Denna demografiska utveckling skapar både utmaningar och möjligheter för riksdagspartierna. Vissa partier har redan ett starkt stöd bland äldre väljare, med Socialdemokraterna i spetsen, medan det regeringsbärande partiet på högersidan, Moderaterna, har ett märkbart underskott av seniora väljare.

I ett försök att vända trenden har Moderaterna inför höstens val startat ett särskilt projekt för att locka fler 65-plussare att lägga sin röst på partiet.

”Det är bara att kavla upp ärmarna och se till att vinna tillbaka förtroendet,” säger äldreminister Anna Tenje, som även är Moderaternas andre vice ordförande.

Analyser visar att Moderaterna historiskt har haft lägre stöd i de äldre väljargrupperna jämfört med i de yngre. I det senaste valet skulle M endast fått 16 procent av rösterna om endast de över 65 röstade, enligt SVT:s vallokalsundersökning. Det faktiska valresultatet blev 19 procent, vilket pekar på en betydande potential för partiet att stärka sin ställning i denna väljargrupp.

I en nyligen publicerad rapport har Moderaterna identifierat flera orsaker till varför äldre väljare föredrar andra partier. En del uppfattar att Moderaterna saknar tillräckligt med hjärta och ryggrad. Partiet ses också som ett alternativ främst för de välbeställda. Därtill finns ett motstånd mot partiets samarbete med Sverigedemokraterna.

Detta SD-samarbete har också i M:s egen eftervalsanalys identifierats som en faktor som stöter bort vissa väljargrupper, särskilt välutbildade kvinnor i storstäderna. Trots detta anser Tenje att samarbetet inom Tidöavtalet är värt att fortsätta.

”Det är värt att fortsätta. Vi fick mandat för att få ordning på Sverige och vi har fortfarande stora samhällsproblem kvar att lösa. Vi har kommit en bra bit på vägen men vi har också en bra bit kvar,” förklarar hon.

Under mandatperioden har Moderaterna prioriterat ett välfungerande Tidösamarbete för att kunna visa upp ett enat regeringsunderlag. Detta har dock medfört att partiet undvikit att ta offentliga konflikter med Sverigedemokraterna, något som kan komma att förändras under den kommande valrörelsen.

”Nu har fokus varit på det vi är överens om. Och att då gå in och hacka på varandra för mindre saker tror jag definitivt inte tjänar vare sig samarbetet eller Sverige särskilt väl,” säger Tenje, men tillägger att det blir viktigare i valrörelsen att tydligare peka på skillnaderna mellan partierna.

Tenje bemöter även uppfattningen om att Moderaterna skulle vara ett parti främst för de välbeställda: ”Det är en fördom som har satt sig i samhället och som hänger kvar. Och kanske håller våra seniora väljare fast vid det lite hårdare.”

Hon förklarar partiets skattepolitik: ”När vi sänker skatten kanske man får intrycket av att vi gör det för att folk ska bli rikare. Men vi sänker ju skatten för att man ska kunna leva på sin lön, för att man ska kunna försörja sig själv och kunna få bestämma mer själv.”

En av slutsatserna i Moderaternas rapport är att partiföreträdarna behöver bli bättre på att kommunicera med seniorväljarna. För att underlätta detta arbete har partiet tagit fram en manual för hur de äldre ska bemötas. Några av rekommendationerna inkluderar positiv bildsättning i kampanjmaterial, att fokusera på seniorer som en samhällsresurs och att undvika att tilltala äldre på ett särskilt sätt.

”Vi är smarta och vi är rationella, men vi behöver också stanna upp och se och bekräfta och prata med människor på ett annat sätt. Där måste vi bli betydligt bättre,” medger Tenje. ”Vi är ofta lite snabba och går direkt på lösningen. Och då framstår vi som att vi är ett parti som har tänkt alldeles själva på egen kammare för att vi tror och tycker att vi är så himla smarta.”

Rapporten belyser också att dagens seniorer inte väsentligt skiljer sig från övriga väljargrupper när det gäller vilka sakfrågor som anses viktiga. Det finns ett stort engagemang i frågor som rör barnbarnen och den egna ekonomin. Därför är instruktionen till valarbetarna att bygga kampanjbudskap kring trygghet, ekonomi och välfärd – inte enbart äldreomsorg.

Svenskar i åldern 65+ har ökat markant som andel av väljarkåren. I början av 2000-talet utgjorde de 23 procent av de röstberättigade svenska medborgarna folkbokförda i Sverige. I årets val väntas de utgöra närmare 29 procent, enligt statistik från SCB.