Mustchefen positiv till nya spionmyndigheten

I Sveriges Radio rapporteras det att Carl Bildts utredning föreslår en omfattande omorganisation av landets underrättelsetjänster. Förslaget innefattar skapandet av en ny civil myndighet som delvis ska bemannas med resurser från den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.

Förslaget möter dock motstånd från flera politiska håll. Socialdemokraterna uttrycker stora betänkligheter medan Sverigedemokraterna anser att tidpunkten för en sådan förändring är olämplig med tanke på det rådande säkerhetsläget.

”I säkerhetsläget som råder just nu så är det inte rätt tid att göra det här,” säger Matheus Enholm, Sverigedemokraternas försvarspolitiske talesperson, till Ekot.

Thomas Nilsson, som varit chef för Must sedan 2023, intar en mer positiv hållning till förslaget. I en intervju med DN uttrycker han att han ser möjligheter med den nya utrikestjänsten, vars uppdrag ska vara att stötta regeringen med säkerhetsbedömningar av omvärldsutvecklingen.

”Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten har enligt min bedömning fullt upp framöver. Ryssland kommer alltjämt att vara det dimensionerande militära hotet,” förklarar Nilsson.

Han lyfter även fram flera pågående fokusområden för Must, däribland stödet till Ukraina, den säkerhetspolitiska utvecklingen kring Arktis och Sveriges nyligen erhållna Natomedlemskap, vilket medför ett utökat allierat underrättelsesamarbete.

Enligt Nilsson finns det dock fler geopolitiska utvecklingslinjer som Sverige behöver bevaka noggrant. Han pekar särskilt på Kinas växande ambitioner i Asien och Stillahavsområdet, den negativa utvecklingen i flera afrikanska länder samt de fortsatta konflikterna i Mellanöstern.

Därtill kommer USA:s nya säkerhetsstrategi med ökat fokus på styrka och kontroll i västra hemisfären, något som enligt Nilsson illustreras av tidigare president Donald Trumps uttalanden om Grönland.

”Allt det här gör att det är ett brett område som man behöver följa och ha en uppfattning om. Jag välkomnar att den civila utrikestjänsten ska stödja regeringen med den bilden,” säger Nilsson.

Enligt den föreslagna tidsplanen ska den nya civila utrikesunderrättelsetjänsten starta sin verksamhet den 1 januari 2027. Kritiker har dock ifrågasatt om detta är rätt tidpunkt för en sådan omfattande omorganisation, med hänvisning till det osäkra och oförutsägbara världsläget.

Thomas Nilsson menar dock att det säkerhetspolitiska läget inte bör utgöra ett hinder för nödvändiga organisatoriska förändringar. Samtidigt betonar Försvarsmakten vikten av att eventuella förändringar måste genomföras stegvis och med bibehållen säkerhet.

”Jag tror det är svårt att hitta en ideal tidpunkt. Hotbilden är allvarlig, men den kan bli ännu sämre. Jag tror att man måste acceptera att genomföra förändringar även i ett allvarligt läge,” avslutar Nilsson.

Förslaget om en omorganiserad underrättelsetjänst kommer i en tid då Sveriges säkerhetspolitiska situation genomgått betydande förändringar, inte minst genom Natomedlemskapet som inneburit en historisk kursändring i svensk säkerhetspolitik. Den föreslagna reformen skulle innebära den största förändringen av Sveriges underrättelsetjänster på decennier och speglar en bredare internationell trend där många länder anpassar sina säkerhetsstrukturer till en allt mer komplex hotbild.

För Mustchefen Thomas Nilsson verkar fokus ligga på att balansera det omedelbara militära hotet från Ryssland med behovet av en bredare omvärldsbevakning, där även icke-militära hot och geopolitiska maktförskjutningar inkluderas. Detta återspeglar ett växande erkännande av att dagens säkerhetsutmaningar kräver både militära och civila kompetenser i ett närmare samarbete än tidigare.