Nedlagd militär flygbas kan bli beredskapsflygplats

Säve flygplats – från militärbas till logistikcentrum med osäker framtid

Två atombombsäkra bergrum och en historisk militär bas som utgjorde Göta flygflottilj från 1940 till 1969. Därefter lågprisflyg för västsvenskar till kontinenten. Säve flygplats på Hisingen i Göteborg har en rik historia som nu tar en ny vändning.

Under senare år har Säve varit arena för samövningar med Patriotrobotar tillsammans med amerikansk och fransk militär. Här har också utvecklats världens första eldrivna passagerarflygplan. Men steg för steg har anläggningen skalats ner som flygplats, bytt ägare flera gånger och från årsskiftet är helikoptrar de enda luftfartyg som får operera från platsen – främst för sjukvård, polis och sjöräddning.

Efter att Försvarsmakten i oktober ändrade sitt tidigare ställningstagande och meddelat Transportstyrelsen att man inte längre motsätter sig att rullbanan kortas från 1 085 till 600 meter, öppnades vägen för fastighetsägaren Castellum att gå vidare med sitt omfattande projekt Nordic Hub Säve. Det planerade logistikområdet omfattar en byggyta på 700 000 kvadratmeter där bolaget hävdar att upp till 7 000 arbetsplatser kan skapas.

Flera politiska partier i Göteborg har dock ställt sig frågande till om inte det nuvarande säkerhetsläget borde leda till att hela landningsbanan bevaras. Nyligen meddelade emellertid Länsstyrelsen att man inte invänder mot planerna och påpekade att stora ytor för logistik också bidrar positivt till Göteborgs och Sveriges beredskap.

Men frågan om flygplatsens framtid kan ändå inte anses helt avgjord. I ett nyligen fattat regeringsbeslut, undertecknat av infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), har Trafikverket fått i uppdrag att förnya sitt årliga avtal med 27 flygplatser runtom i landet som ska fungera som så kallade beredskapsflygplatser under 2026.

Dessa beredskapsflygplatser ska dygnet runt kunna ta emot akuta eller av andra skäl prioriterade transporter, exempelvis ambulansflyg, kustbevakningen, brandflyg ”samt andra aktörer inom krisberedskap och totalförsvaret”. Här uppstår en potentiell konflikt med planerna för Säve, eftersom ambulansflygets sex Pilatus-jetplan enligt tillverkaren kräver 940 meters startsträcka – betydligt längre än de 600 meter som planeras bevaras för helikopterverksamheten.

I regeringens beslut noteras särskilt att ”det finns skäl att utreda om även Säve flygplats ska bli beredskapsflygplats”, och man vill att Trafikverket redovisar sin bedömning senast den 31 mars. Situationen kompliceras dock av att Castellum inte längre finansierar driften av flygledartornet, som därmed stängdes vid årsskiftet. Därmed saknar Säve det flygtrafikledningssystem (ATS) som är nödvändigt för en beredskapsflygplats som ska kunna fungera i mörker och dåligt väder.

Trafikverket uppger för DN att man förbereder utredningen men ännu är osäkra på hur Sävefrågan ska hanteras. Den etablerade modellen för beredskapsflygplatser innebär att Trafikverket ersätter flygplatserna för en sorts jourplikt för personal i flygledartorn och för landningsbanan.

Trafikverkets representanter meddelar att man kommer föra dialog med regeringskansliet om uppdraget. Länsstyrelsen i Västra Götaland avstår från att kommentera situationen, men kontakter har nyligen upprättats mellan Länsstyrelsen och Trafikverket.

Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör i Göteborg, bekräftar att kommunen är medveten om utredningsuppdraget gällande Säve.

”Vi deltar gärna i en dialog men i dagsläget är det oklart för oss vad som skulle krävas för att Säve ska fungera för beredskapsflyget. I grunden är det här en fråga mellan markägaren och staten. För kommunen är banans längd det strukturerande för planeringen”, säger Kant.

Frågan om Säves roll i det svenska beredskapssystemet kan därmed vara avgörande för flygplatsens framtida utveckling, och visar på spänningen mellan behovet av logistikytor för näringslivet och behovet av strategiska resurser för totalförsvaret i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge.