Politisk klyfta mellan unga män och kvinnor växer

Den politiska klyftan mellan unga män och kvinnor har aldrig varit större än nu, visar en ny rapport från SOM-institutet. Undersökningen pekar på en rekordandel unga män som identifierar sig med högerpolitik, medan unga kvinnor i allt större utsträckning lutar åt vänster – en skillnad som ökat markant under senare år.

Forskarna har inte kunnat fastställa exakt varför klyftan vuxit, men pekar på faktorer som mediekonsumtion och hur man diskuterar politik som möjliga orsaker.

– Det kan bidra till ökad polarisering, har Daniel Johansson vid SOM-institutet tidigare kommenterat i Dagens Nyheter.

Mitt i denna växande polarisering hittar vi Noa Cortinez Samenius och Lisa Diaz Cardenas. Han är Moderat, hon är Socialdemokrat. Trots att de representerar partier som ofta står som politiska motpoler har de byggt en stark vänskap.

Allt började på Norra Real i Stockholm där de båda engagerade sig i elevkåren. Redan då var de politiskt aktiva i sina respektive ungdomsförbund, men partitillhörigheten blev aldrig ett hinder – tvärtom blev politiken något de hade gemensamt.

– Jag har aldrig suttit i en förening med så många styrelsemöten. Det gjorde att man lärde känna varandra på riktigt, berättar Noa.

– Även om vi var politiskt engagerade redan då så var politiken framför allt ett intresse, något vi gillade att prata om, tillägger Lisa.

De skrattar när de minns valrörelsen och den traditionella affischeringen på Sergels torg, där ungdomsförbunden tävlar om bästa platserna – en ritual där det enligt gammal tradition sägs att det parti som ”vinner plattan” också vinner valet.

Sedan studenten 2018 har båda fortsatt på den politiska banan. I samma period valdes de till distriktsordförande för sina respektive ungdomsförbund, och nu står båda på valbar plats på sina partiers riksdagslistor. De menar att det varit en trygghet att följas åt genom den politiska karriären.

– I rikspolitiken är det nästan en tävling i vem som kan vara hårdast, men jag tror inte att det egentligen är vad folk vill ha, säger Noa.

Båda är överens om att skillnaden går mellan sak och person. Man kan ha vitt skilda åsikter om skatter, skola eller trygghet men ändå lyssna på varandra med respekt.

– Vi kan förmedla åsikter som står väldigt långt ifrån varandra utan att det behöver bli personligt, förklarar Lisa.

– Ibland händer det ju att när unga kids kommer in så tror de att det man ser på partiledardebatterna, det är så man ska vara mot varandra. Men det finns no need egentligen, vi alla har intresse av att det inte ska vara den tonen, tillägger Noa.

Ett konkret sätt att förebygga onödiga konflikter har varit att kunna ringa varandra direkt när något behöver redas ut. Detta har hjälpt dem att upprätthålla respekt trots fundamentala ideologiska skillnader.

– För mig är socialdemokratin en frihetsrörelse och så länge samhället är så ojämlikt kan människor aldrig bli fria, förklarar Lisa sin politiska övertygelse.

– Vill man stärka välfärden på sikt så måste ekonomin växa. De pengarna måste komma någonstans ifrån, kontrar Noa med Moderaternas perspektiv.

Trots sina meningsskiljaktigheter delar de en gemensam vision: fler unga som engagerar sig politiskt, fler ungdomsförbund på skolor och en mer respektfull politisk debatt. De ser polariseringen inte som något naturligt utan som något format av hur politik bedrivs och presenteras i samhället.

– Politik handlar om att förändra samhället, och det går att göra utan att förlora respekten för dem som tycker annorlunda, sammanfattar Lisa.

Inför höstens val den 13 september kommer enligt SCB cirka 7,8 miljoner svenskar att få rösta. Gruppen förstagångsväljare, personer mellan 18 och 21 år, är större än vid valet 2022, och över hälften av dessa är män. Störst andel förstagångsväljare finns i kommuner i och runt Stockholm, Göteborg och Malmö – områden där den politiska polariseringen bland unga kan komma att spela en avgörande roll.