Nu ansvarar Sverige för skyddet av Islands luftrum

Svenska flygvapnet på uppdrag över Island – första insatsen som enskilt Natoland

Klockan 13.17 på fredagen lyfte det massiva C-17-fraktplanet från Skaraborgs flygflottilj, F 7, i Såtenäs. Med sina fyra jetmotorer bar planet den sista utrustningen och omkring 60 soldater och officerare som ska delta i ett historiskt uppdrag på Island.

Flygplanet hade anlänt från Heavy Airlift Wing i ungerska Papa, med en internationell besättning från Norge, Bulgarien, USA, Nederländerna och Sverige. I lastrummet fanns bland annat en nyproducerad 2 100 kilo tung reservmotor till Jas 39 Gripen, levererad direkt från GKN-fabriken i Trollhättan.

– Nu har vi fått iväg totalt 190 ton utrustning, varav 69 ton med flygen och resten på fartyg, det vi kallar farligt gods, förklarar lastchefen Linus Longborn.

Detta var den fjärde och sista transporten under veckan inför uppdraget som kallas Icelandic Air Policing. Uppgiften är tydlig: att hävda Islands territoriella integritet – ön och 12 nautiska mil ut i Atlanten.

Det är första gången sedan Sverige blev Natomedlem som flygvapnet helt på egen hand ansvarar för luftförsvaret av ett annat Natoland. I våras deltog Sverige i förstärkt incidentberedskap över Polen, men då med stöd från brittiska styrkor.

– Den här gången är det bara vi. Det är också unikt med egen stridsledning där vår flygstridsledare lyder under Natobefäl, förklarar överstelöjtnant Johan Legardt, som leder den svenska Islandsstyrkan på cirka 110 personer.

Att Sverige nu står för luftövervakningen av Island är ingen slump. Beslutet fattades redan i maj förra året som en del av Sveriges nya roll i Nato. Förbandet består av flera komponenter: stab, flygdel, flygstridsledare, underhållspersonal och bevakningssoldater. Sex Jas 39 Gripen, modell C/D, kommer att utgöra kärnan i insatsen.

Flygstridsledarna kommer att vara i konstant kontakt med Natos Combined Air Operations Centre i tyska Uedem. Vid ett skarpt läge lyder dock Sveriges förband sedan 5 december förra året under Joint Force Command i amerikanska Norfolk.

– Uppdraget skiljer sig inte särskilt mycket från vår vardag på hemmaplan. Vi har ju dygnet runt-incidentberedskapen där vi värnar den svenska integriteten, här blir det en lite annan geografi, säger Johan Legardt.

Planen kommer att patrullera över Nordatlanten beväpnade med Iris-T (robot 98) och utrustas med dubbla fälltankar för längre räckvidd.

Överstelöjtnant Legardt understryker att uppdraget är begränsat till Islands territorium och inte har någon koppling till de senare tidens diskussioner kring Grönland.

– Air policing-uppdraget hänger inte alls ihop med den politiska diskussion som förts på senare tid om Grönland, poängterar han.

Parallellt pågår dock den danskledda övningsserien Arctic Endurance på Grönland, där svenska officerare nyligen deltagit. Dessa övningar har ett uttalat syfte att höja beredskapen mot Ryssland.

Flottiljchefen, överste Mattias Ottis, framhåller en särskild utmaning för piloterna:

– Det är klart, att skulle man som pilot tvingas skjuta ut sig får man vara mentalt beredd att ligga i livbåten ett tag, det kan vara långt till land och vattnet är iskallt i väntan på en räddningshelikopter.

För 22-åriga stabssoldaten Disa Löfman från Nossebro, en av de sista att kliva ombord på C-17-planet, känns uppdraget både spännande och betydelsefullt.

– Jag tänker att det blir roligt och lärorikt, även om vi är medvetna om allvaret, säger hon.

Island, med sina drygt 400 000 invånare, är ett av Natos grundarländer men saknar eget flygvapen och armé. USA hade en permanent flygbas vid Keflavik fram till 2006. När svenskarna nu tar över ansvaret för Islands luftrum blir det den 55:e så kallade rotationen av Natos luftövervakningsuppdrag över ön.

– Vi får chansen att visa att vi tar vårt ansvar för det kollektiva försvaret av alliansen, att vi inte bara går med i Nato för att omvärldsläget är ansträngt utan att vi också drar vårt strå till stacken, avslutar Johan Legardt.