Polisen stärker arbetet mot rekrytering av unga till våldsbrott

Rekryteringen av barn och unga till kriminella miljöer har genomgått en dramatisk förändring i Sverige. Dagens gängkriminalitet har utvecklat nya strategier där unga människor rekryteras via sociala medier för att utföra allvarliga våldsbrott som mord och sprängningar. De senaste åren har statistiken visat en oroväckande ökning av antalet minderåriga som misstänks för grova våldsbrott.

Som svar på denna utveckling har polisen nu lanserat en ny rikstäckande insats – operation Augere – med det uttalade målet att minska rekryteringen av unga till den organiserade brottsligheten.

Trots att det totala antalet skjutningar i Sverige har minskat sedan de mest våldsamma åren under 2020-talets början, har ett nytt oroande mönster framträtt.

– Vi griper fler och lagför fler än tidigare. Men parallellt med det har vi utvecklingen med nyrekryteringen av unga i det som kallas ”crime as a service”, som kan vara väldigt hänsynslös. Situationen kräver att vi gör något annorlunda för att kunna komma in tidigare i händelsekedjan och förhindra att ungdomar dras in, säger Stephan Kiernan, som utsetts till nationell operativ chef för operationen.

Fenomenet ”crime as a service” innebär att äldre kriminella använder yngre personer som utförare av våldshandlingar, ofta genom att erbjuda ersättning för specifika uppdrag. Detta medför både att unga riskerar långa fängelsestraff samtidigt som de äldre beställarna kan hålla sig i skymundan.

Samarbete mellan myndigheter är en central del i den nya operationen. Polisen arbetar redan tillsammans med andra samhällsaktörer som skolor och socialtjänst, bland annat genom samverkansformen Bob – barn och unga i organiserad brottslighet. Kiernan, som till vardags är chef för polisens lokalpolisområde Sollentuna, menar dock att både polisen och andra myndigheter behöver bli ”spetsigare och modigare” när det gäller informationsutbyte.

– Ska jag vara brutalt ärlig har vi stora möjligheter att dela information med varandra om ungdomar och barn i organiserad brottslighet. Men det har inte använts tillräckligt mycket. Prövningen av information har ibland varit lite för svår för den enskilda handläggaren eller lokala polisen som sitter i samverkan, säger Kiernan.

En viktig förändring som underlättar arbetet är att sekretesslagstiftningen sedan december 2025 har reviderats för att förbättra möjligheterna för myndigheter att utbyta information. Detta ses som ett avgörande verktyg i kampen mot ungdomsbrottsligheten.

– Problembilden och läget gör att vi måste jobba mer med informationsdelning, efter den här nya lagstiftningen, förklarar Kiernan.

Operationen har tillkommit i en tid då många kommuner rapporterar om allt yngre personer som involveras i kriminalitet. Rekryteringsmetoderna har förfinats och anonyma gängledare utnyttjar sociala plattformar för att identifiera och värva sårbara unga. Dessa metoder gör det svårare för traditionellt polisarbete att identifiera riskpersoner i tid.

Enligt polisens egen beskrivning är målet med operation Augere ”att bidra till att minska antalet barn och unga som rekryteras till grova våldsbrott och att fler samhällsaktörer, genom ökad informationsdelning, reagerar och agerar tidigare i en händelsekedja som leder fram till ett våldsbrott.”

Experter på ungdomskriminalitet har länge påpekat behovet av tidiga insatser och preventivt arbete för att motverka rekryteringen. Den nya operationen representerar en strategisk förflyttning från ett renodlat reaktivt polisarbete till mer proaktiva insatser med fokus på att bryta rekryteringskedjorna innan unga hunnit involveras i allvarlig brottslighet.

Huruvida operation Augere kommer att lyckas återstår att se, men satsningen visar på en ökad medvetenhet om problemets allvar och behovet av nya angreppssätt i kampen mot den organiserade brottsligheten.