Nya tunga avhopp i krisande Liberalerna

I ett läge där Liberalerna redan kämpar med låga opinionssiffror drabbas partiet nu av ytterligare två betydande avhopp. Louise Eklund, partiets förste vice gruppledare i riksdagen, har meddelat att hon inte kommer att ställa upp för omval i nästa riksdagsval. Samtidigt lämnar Torkild Strandberg sin post i partiledningen, enligt uppgifter från SVT.

Eklunds beslut kommer i en särskilt känslig tid för partiet som under en längre period brottats med interna spänningar och vikande väljarstöd. Som en av de mer framträdande rösterna i riksdagsgruppen har hon varit en viktig profil för Liberalerna, inte minst i arbetet med att förankra partiets linje i olika sakpolitiska frågor.

– Det har varit en ära att få representera Liberalerna i riksdagen, men efter moget övervägande har jag beslutat att inte ställa upp för omval, säger Louise Eklund i en kommentar till sitt beslut.

Torkild Strandberg, som har en lång historia inom partiet och är kommunalråd i Landskrona, har valt att lämna partiledningen. Strandberg har länge ansetts vara en av de stabiliserande krafterna inom partiet med stark förankring i kommunpolitiken.

Dessa avhopp sker mot bakgrund av en turbulent period för Liberalerna. Efter partiets omdiskuterade beslut att ingå i regeringssamarbetet med Moderaterna, Kristdemokraterna och med stöd av Sverigedemokraterna, har partiet drabbats av flera avhopp och intern kritik. Opinionsundersökningar har visat att partiet ligger farligt nära riksdagsspärren på fyra procent.

Politiska bedömare menar att de senaste avhoppen riskerar att förstärka bilden av ett parti i kris. Anders Lindberg, politisk redaktör på Aftonbladet, kommenterar situationen:

– När tunga namn som Eklund och Strandberg väljer att kliva åt sidan sänder det signaler om djupare problem inom partiet. Det är särskilt allvarligt så här nära ett valår.

Liberalernas partiledare Johan Pehrson står inför en betydande utmaning att hålla ihop partiet och samtidigt försöka vända den negativa trenden i opinionsmätningarna. Under hans ledning har partiet försökt profilera sig inom utbildningsfrågor och integration, men har haft svårt att nå igenom mediebruset.

Statsvetaren Jenny Madestam vid Stockholms universitet menar att avhoppen kan vara ett tecken på att allt fler inom partiet tvivlar på den nuvarande strategin:

– Det finns en uppenbar risk att vi kommer att se fler avhopp framöver. När centrala personer väljer att lämna kan det skapa en dominoeffekt där andra också omvärderar sin position.

För Liberalerna, med rötter i Folkpartiet och en lång tradition av socialliberalism, står mycket på spel. Partiet har historiskt varit en viktig röst i svensk politik, med fokus på frågor som utbildning, EU, och individuell frihet. Men det nuvarande samarbetet med Sverigedemokraterna har skapat djupa sprickor inom partiet.

Riksdagsledamoten Romina Pourmokhtari, som tillhör partiets yngre generation, uttryckte tidigare i år oro över partiets riktning, vilket speglar den bredare oron bland många liberaler.

Regeringssamarbetet har inneburit att Liberalerna fått igenom flera av sina hjärtefrågor, särskilt inom skolpolitiken, men priset har varit högt i form av intern splittring och väljarflykt. Särskilt storstadsväljare och akademiker, traditionellt viktiga väljargrupper för partiet, har visat missnöje med partiets nuvarande politiska linje.

Med riksdagsvalet 2026 allt närmare ökar pressen på partiledningen att hitta en strategi som både kan samla partiet internt och samtidigt attrahera väljare. De senaste avhoppen gör inte den uppgiften lättare.

Liberalernas presstjänst har meddelat att man inom kort kommer att ge mer information om hur man planerar att hantera situationen och eventuella förändringar i partiets ledningsstruktur.