Oppositionen rasar om klimatmålet: ”Regeringen borde skämmas”

En oväntad vändning i svensk klimatpolitik kom under tisdagen när klimatminister Romina Pourmokhtari (L) meddelade att hon vill avskaffa det omstridda transportmålet. Målet, som syftar till att minska utsläppen från transportsektorn med minst 70 procent från 2010 till 2030, beskrivs av ministern som orealistiskt.

”Det skulle i princip kräva att vi förbjuder bilkörning vissa dagar,” förklarade Pourmokhtari i en intervju med SVT Nyheter. I stället förespråkar hon och Liberalerna ett så kallat ”elektrifieringsmål”, även om detaljerna kring detta förslag ännu inte presenterats.

Det överraskande utspelet kommer endast några månader efter att miljömålsberedningen, där samtliga riksdagspartier deltar, enades om att behålla transportmålet. Denna överenskommelse nåddes trots att Sverigedemokraterna motsatte sig beslutet, medan Kristdemokraterna tidigare uttryckt en önskan om att ersätta svenska klimatmål med EU-gemensamma målsättningar.

Liberalernas plötsliga omsvängning har väckt starka reaktioner från både regeringspartner och opposition. Martin Kinnunen, Sverigedemokraternas representant i miljömålsberedningen, beskriver Liberalernas förändrade hållning som ”märklig” men välkomnar samtidigt beskedet.

”Det är ett märkligt förfarande att nyligen sitta med i en utredning och där vägra ta bort ett mål och nu plötsligt ändra sig,” kommenterade Kinnunen till SVT Nyheter.

Transportmålet har länge varit en kontroversiell fråga i svensk klimatpolitik. Förespråkare menar att det utgör ett viktigt styrmedel för att driva på omställningen inom en sektor som står för en betydande del av Sveriges koldioxidutsläpp. Kritiker hävdar däremot att målet är orealistiskt och riskerar att leda till drastiska åtgärder som drabbar både medborgare och näringsliv.

Socialdemokraternas klimatpolitiska talesperson Åsa Westlund riktar skarp kritik mot regeringens beslut. I en skriftlig kommentar till Dagens Nyheter säger hon att regeringen ”borde skämmas” och att detta är ”ett kvitto på deras fiasko till klimatpolitik”.

”De lovade svenska folket att klara klimatmålen, men har tvärtemot fört en politik som kraftigt ökat utsläppen och riskerar svensk fordonsindustris konkurrenskraft,” fortsätter Westlund.

Även Miljöpartiet, genom språkröret Daniel Helldén, uttrycker starkt missnöje med beskedet. Helldén betraktar transportmålet som ett viktigt styrmedel som bör bevaras och beskriver beslutet som ”ett pinsamt sätt att försöka dölja en usel klimatpolitik på”.

Frågan om transportmålets framtid blottlägger en djupare konflikt i svensk klimatpolitik, där avvägningen mellan ambitiösa miljömål och praktisk genomförbarhet ständigt debatteras. Sveriges klimatpolitiska ramverk, som antogs med bred politisk enighet 2017, har satt upp ambitiösa mål för att minska landets klimatpåverkan, men implementeringen av dessa mål har visat sig vara utmanande.

Transportmålet har varit särskilt kontroversiellt eftersom transportsektorn är svår att ställa om. Trots ökad elektrifiering av fordonsflottan och satsningar på biobränslen har utsläppsminskningarna inte skett i den takt som krävs för att nå målet till 2030.

Regeringens nya inriktning mot ett elektrifieringsmål signalerar en förändrad strategi, men det återstår att se hur detta konkret kommer att utformas och implementeras. För näringslivet, särskilt fordonsindustrin, innebär skiftande politiska signaler en utmaning i planeringen av långsiktiga investeringar.

Den senaste utvecklingen i frågan understryker de politiska spänningar som präglar klimatpolitiken och tyder på att konsensus kring Sveriges klimatmål kan vara på väg att luckras upp ytterligare.