Kriminalvårdare åtalas för mutbrott i omfattande mobiltelefon-härva

Problematiken med insmugglade mobiltelefoner på svenska anstalter har länge varit känd, men när två kriminalvårdare vid högsäkerhetsanstalten i Norrtälje häktades i november förra året skapade det stor uppmärksamhet. Nu har åtal väckts mot totalt åtta personer i det som utvecklats till en omfattande mutbrottshärva.

Kammaråklagare Oskar Edvardsson vid Riksenheten mot korruption anklagar sex män för att på olika sätt ha organiserat framskaffning av mobiltelefoner, försändelser till fångvårdarna och därefter betalning för tjänsterna. Enligt åtalet tog den kvinnliga kriminalvårdaren, som nyligen sagt upp sig, emot ett löfte om 45 000 kronor – 15 000 kronor per telefon – och fick minst 32 000 kronor utbetalda. Hennes manlige kollega erhöll 8 000 kronor för sin inblandning.

Den manliga kriminalvårdaren befann sig i en ekonomiskt utsatt situation med skulder hos Kronofogden på över 400 000 kronor, där en del av hans månadslön regelbundet drogs för avbetalning av skulderna.

En central gestalt i utredningen är 37-årige Eddie Jobe, en välkänd profil i den långvariga konflikten i Biskopsgården i Göteborg. Jobe har under många år betraktats som huvudperson i det så kallade södra nätverket och formellt kopplades han till mutbrottsutredningen i början av 2023.

I ett polisdokument från 2017 beskrivs Jobes ställning: ”Eddie Jobes rykte och status i stadsdelen har utvecklats under åren och i vissa kretsar är han mer av en ikon än en person. Detta gäller både bland hans vänner men framför allt bland hans motståndare.”

Jobes kriminella meritlista innefattar domar för grova ekonomiska brott, förberedelse till mord och grovt vapenbrott. För ungefär ett år sedan häktades han i sin frånvaro och efterlystes internationellt, misstänkt för ett mord från 2012 där en 26-årig man sköts till döds vid en spårvagnshållplats i Frölunda. På Europols efterlysningslista beskrevs han som ”farlig och oförutsägbar”.

I åklagarens bevisning finns avlyssnade samtal där polisen identifierat Jobes röst i diskussioner kring betalningar till en av fångvårdarna. En annan samtalsdeltagare använde också Jobes kända smeknamn upprepade gånger. Jobe nekar dock till att det är hans röst som hörs i inspelningarna och förnekar brott.

Utredningen kunde genomföras tack vare att polisen, under telefonavlyssning i ett annat ärende, fångade upp information om mobiltelefonsmugglingen. Den 18 september förra året lyckades polisen stoppa ett paket hos Postnord innehållande tre Nokia-telefoner av äldre modell. Genom att säkra telefonernas ID-nummer kunde polisen sedan avlyssna dem när de användes inne på fängelset.

Av den sms-trafik som polisen tagit del av framgår att en av de åtalade frågade en av fångvårdarna om denne hade ”andra vänner” inom Kriminalvården. ”Jag hade på Hall tidigare men inte längre tyvärr,” svarade fångvårdaren, som lockades med god betalning.

När rättegången snart inleds i Göteborgs tingsrätt kommer Eddie Jobe och två andra åtalade att delta via videolänk av säkerhetsskäl, trots att förhandlingarna ska hållas i en av tingsrättens särskilda säkerhetssalar.

Detta beslut överklagades till hovrätten av Jobes advokat Jack Melkemichel, som fick avslag på formella grunder. Advokaten har nu vänt sig till Högsta domstolen och argumenterar för att ett förhandsavgörande från EU-domstolen bör inhämtas för att klargöra om Jobes rättigheter åsidosätts när han inte får närvara fysiskt.

I överklagandet hävdar advokat Melkemichel att beslutet grundar sig på att Kriminalvården den 2 april förvarnade tingsrätten om att Jobe klassificeras som en så kallad ”transport-etta” – den högsta risknivån för rymning eller fritagning, vilket kräver särskilda säkerhetsåtgärder vid transport. Melkemichel påpekar att Jobe trots samma klassificering tilläts delta fysiskt vid en häktningsförhandling den 10 februari.

Göteborgs tingsrätt bekräftar att lagen ger domstolen befogenhet att besluta om deltagande via videolänk, men avstår från att kommentera den ovanliga åtgärden i det specifika fallet.