Patrik Lundberg: Borde popstjärnan sluta dalta och lägga barnen i tid?

Artisten som kämpar för ungdomars rätt till hälsosam sömn

Lars Lindquist, frontfigur i indiebandet Billie the vision and the dancers, har nyligen väckt debatt genom att anmäla utbildningsförvaltningen i Ronneby kommun. Anledningen: han anser att hans dotters skola börjar för tidigt på morgonen, vilket kan leda till sömnbrist.

Lindquist, som bor med sin familj i Bräkne-Hoby i Blekinge, har reagerat mot att dotterns första lektion startar klockan 07.50. I sin anmälan lyfter han fram de medicinska konsekvenserna av sömnbrist: ”Sömnbrist leder dokumenterat till ångest, depression, irritabilitet, emotionell instabilitet, försämrat immunförsvar och ökad risk för självskadebeteende.”

Hans engagemang sträcker sig längre än den personliga situationen – Lindquist kallar sig själv för ”sömnaktivist” och driver frågan om hur samhället bör anpassas efter människors olika biologiska dygnsrytmer.

– Jag hoppas på en sömnrevolution, där allmänheten börjar se på sömn såsom forskningen ser den, säger han till lokaltidningen Sydöstran.

Nyheten har skapat starka reaktioner, först i Blekinge och sedan nationellt. I sociala medier har kritiker anklagat Lindquist för att ”dalta” med barnen och menat att föräldrarna borde lägga barnen tidigare så att de orkar stiga upp på morgonen.

Många argumenterar för att barn och ungdomar måste anpassa sig till skolans tider för att förbereda sig för arbetslivet. Det finns även praktiska frågetecken kring hur Lindquists vision om ett ”drop in-samhälle” med flexibla tider skulle fungera i praktiken, särskilt med tanke på lärarnas arbetssituation.

Men bakom Lindquists kamp finns vetenskapligt stöd. Forskning visar att människor har olika kronotyper – biologiska dygnsrytmer – som påverkar när vi fungerar som bäst. Ungefär en fjärdedel av befolkningen är utpräglade kvällsmänniskor och en fjärdedel är morgonmänniskor. Resterande halva befolkningen hamnar någonstans däremellan.

Trots denna spridning är utbildningssystemet och stora delar av samhället främst anpassat för morgonmänniskor, vilket skapar problem för många – inte minst tonåringar.

Under puberteten genomgår ungdomar en biologisk förändring i sin dygnsrytm, visar forskning från Karolinska institutet. Detta innebär att tonåringar naturligt somnar senare på kvällarna. När skolan ändå startar tidigt på morgonen leder detta till kronisk sömnbrist för många ungdomar.

I Karolinska institutets studie framkom att hela 46 procent av de undersökta högstadieeleverna sov mindre än de rekommenderade åtta timmarna per natt. Forskarna konstaterar att sömnbristen ökar risken för depression och har en ”direkt koppling till suicidtankar” – precis det som Lindquist påpekar i sin anmälan.

Problemet är så utbrett att Karolinska institutet för närvarande genomför en studie för att utvärdera hur en senare skolstart påverkar ungdomars sömnmönster och hälsa.

Sömnbristens konsekvenser märks redan i vården. Region Stockholm rapporterade förra hösten att sömnläkemedlet melatonin är det överlägset mest utskrivna läkemedlet till barn och unga, vilket tyder på ett växande problem.

Lindquists förslag om en genomgripande förändring av skoltiderna möter motstånd från många som ser praktiska svårigheter med en sådan omställning. Men det betyder inte att hans grundläggande poäng – att samhället behöver ta hänsyn till olika människors biologiska förutsättningar – saknar relevans.

Trots de starka reaktionerna finns det alltså vetenskapligt stöd för Lindquists oro. Hans vision om en ”sömnrevolution” kan därför ses som ett inlägg i en viktigare debatt om hur utbildningssystemet och samhället i stort kan anpassas för att främja ungdomars hälsa och välbefinnande, utan att för den skull undergräva skolans uppdrag.