Patrik Lundberg: Vem har råd med en fjällresa?

I svenska familjer har det blivit allt svårare att ha råd med sportlovssemester, något som tidigare var en självklar tradition för många. En undersökning från Ica Banken visar att en genomsnittlig skidresa under sportlovet kostar närmare 42 000 kronor för en tvåbarnsfamilj. Samtidigt rapporterar Länsförsäkringar att priset för en fjällvecka har mer än fördubblats under det senaste decenniet.

Den ekonomiska verkligheten står i stark kontrast till bilden av ett Sverige där sportlovsresor är en naturlig del av familjers vinteraktiviteter. En svensk medianlön ligger på 37 100 kronor i månaden före skatt, vilket innebär att en genomsnittlig sportlovsresa till fjällen kostar mer än en hel månadslön.

För många är alternativet en solsemester, men även där är kostnaderna höga. En vecka i exempelvis Playa del Inglés på Gran Canaria blir minst lika dyr som en vecka i Sälen. Detta sätter press på familjeekonomin och väcker frågor om hur vanliga löntagare har råd med dessa resor.

Situationen är naturligtvis ännu svårare för låginkomsttagare. Enligt Statistiska centralbyrån skulle nästan två miljoner svenskar inte klara en oförutsedd utgift på 14 000 kronor. Omkring 700 000 svenskar har svårt att betala sina nödvändiga och basala utgifter, en siffra som har fördubblats under de senaste fem åren.

”Sportlovsresor har alltid varit en klassfråga, men snart är även medelklassen exkluderad,” menar ekonomiexperter som följer utvecklingen. Det som tidigare kunde betraktas som en självklar del av svensk kultur – skidresan på vintern och campingen på sommaren – blir allt mer otillgängligt för många familjer.

För att ha råd med dessa resor måste många göra betydande uppoffringar. Det kan handla om att pausa månadssparande till barnen, minska pensionssparandet eller dra ner på andra utgifter. Frågan är hur långt familjer är beredda att gå för att kunna åka på sportlovsresa.

Trots de höga kostnaderna är många skidorter fullbokade under sportloven. Även hotell på populära solresmål rapporterar höga beläggningssiffror. Detta väcker frågor om hur resenärerna finansierar sina semestrar.

Enligt Länsförsäkringars undersökning har 8 procent av alla svenska barnfamiljer tagit ett blancolån för att finansiera en resa. Detta är en oroande trend som tyder på att vissa familjer tar ekonomiska risker för att kunna ge sina barn upplevelser som anses viktiga.

De resterande 92 procenten som betalar sina resor kontant består delvis av höginkomsttagare, men också av familjer som är skickliga på att hitta förmånliga erbjudanden och planera långt i förväg. Många bokar sina resor minst ett år i förväg för att få ner kostnaderna.

Prissituationen har också lett till förändrade semestervanor. Allt fler familjer väljer alternativa semesterformer, som att hyra stuga i närområdet eller åka på kortare resor under helger istället för längre semestrar under de traditionella loven.

Branschen har märkt av detta skifte och börjat erbjuda fler budgetalternativ, även om dessa ofta kommer med begränsningar som kan minska semesterupplevelsen. Vissa reseföretag har också börjat med betalningsplaner där kostnaden kan spridas över flera månader.

Det är tydligt att sportlovet har blivit en ekonomisk utmaning för många svenska familjer. Medan traditionen lever vidare, växer klyftan mellan de som har råd och de som tvingas stanna hemma. För många barnfamiljer är sportlovssemestern inte längre en självklarhet utan en lyx som kräver noggrann planering och ekonomiska prioriteringar.