Polis använde elchockvapen mot flicka – blir fråga för Arbetsdomstolen

I somras genomförde polisen en husrannsakan i ett radhus i Haninge kommun efter misstankar om narkotikabrott. Under insatsen uppstod tumult, och en person kom springande mot en av poliserna på plats. Polismannen uppfattade situationen som hotfull och trodde att personen bar på ett vapen. När personen inte stannade trots upprepade tillsägelser, valde polismannen att avfyra sitt elchockvapen. Det visade sig senare att personen var en 15-årig flicka som endast hade en mobiltelefon i handen.

Händelsen anmäldes till personalansvarsnämnden, som granskade polisens agerande. Enligt nämndens bedömning förelåg ingen överhängande risk för att flickan skulle utöva våld, varken mot polisen eller allmänheten. Nämnden klassificerade händelsen som ett allvarligt exempel på otillåten våldsanvändning och beslutade att straffa polismannen med löneavdrag.

Beslutet har nu lett till att Polisförbundet, som företräder polisen, har valt att stämma arbetsgivaren. Enligt en rapport från Polistidningen anser fackföreningen att nämndens bedömning är orättvis och kräver att beslutet upphävs.

Tobias Virolainen, enhetschef på Polisförbundet, uttrycker stark kritik mot personalansvarsnämndens agerande. I ett mejl till Polistidningen skriver han att han provoceras av att nämnden ”recenserar ett polistaktiskt ingripande” och tillägger: ”Åk gärna några pass i radiobil och se hur verkligheten ser ut är mitt tips.”

I stämningsansökan lyfter Polisförbundet fram att åklagare tidigare granskat händelsen och kommit fram till att det fanns skäl som talar för att användningen av elchockvapnet var försvarlig. Detta står i kontrast till personalansvarsnämndens slutsats.

Den berörda polismannen välkomnar fackförbundets stämning och uttalar sig i Polistidningen: ”Vi ska inte sätta oss själva i dåliga situationer för att vi är rädda för repressalier från arbetsgivaren. Sedan tycker jag det är förkastligt att arbetsgivaren har mandat att göra en egen försvarslighetsbedömning när åklagaren redan har gjort en sådan.”

Denna händelse belyser den komplexa avvägning som poliser ställs inför i potentiellt hotfulla situationer. Elchockvapen, eller så kallade Taser, introducerades i svensk polis för att erbjuda ett mindre dödligt alternativ till skjutvapen. Trots detta har användningen av elchockvapen varit omdiskuterad, och flera incidenter har lett till granskning och kritik.

Polisens våldsanvändning regleras strikt i svensk lag, och all användning av tvångsmedel ska följa proportionalitetsprincipen. Detta innebär att våldet måste stå i proportion till hotet, och att minsta möjliga våld ska användas för att uppnå det avsedda målet.

Denna konflikt mellan Polisförbundet och Polismyndigheten understryker de utmaningar som finns i att balansera polisers säkerhet, effektivt polisarbete och rättssäkerhet för allmänheten. Samtidigt väcker den frågor om vem som har tolkningsföreträde när det gäller bedömningen av polisers agerande i kritiska situationer – åklagarmyndigheten eller polisens interna granskningsorgan.

Stämningen är ännu inte avgjord, och utgången kan få betydelse för hur liknande situationer bedöms i framtiden. Liknande fall har tidigare uppmärksammats i media, där poliser dömts för misshandel efter användning av elchockvapen under kontroversiella omständigheter.