Polisens vändning: Tillåtet att registerkolla polispersonal

Efter snabb omsvängning återinför Polisen kontroversiella registerslagningar

Polismyndigheten har gjort en oväntad helomvändning gällande registerslagningar vid säkerhetsprövning av polisanställda och polisstudenter. Efter att ha förbjudit denna praxis i april 2025, med hänvisning till att den kunde vara olaglig, meddelar myndigheten nu att ”viss personal” återigen får genomföra dessa kontroller.

Bakgrunden till förändringen är ett förtydligande från Säkerhetspolisen, som fungerar som tillsynsmyndighet på säkerhetsskyddsområdet. Detta framgår av ett pressmeddelande från Polismyndigheten. Exakt vilka som ska utföra kontrollerna och hur de ska genomföras är ännu inte fastställt, utan detta ska myndigheten nu ta ställning till.

Den ursprungliga stoppåtgärden infördes efter att Polisens rättsavdelning gjort bedömningen att registerslagningarna, som syftade till att kontrollera lojalitet och pålitlighet hos anställda och studenter, kunde strida mot gällande lagstiftning. Detta ledde till att Polismyndigheten polisanmälde sin tidigare säkerhetschef, som sedan åtalades för anstiftan till dataintrång efter att ha godkänt slagningarna.

Rättegången mot den före detta säkerhetschefen är planerad till mitten av april och har beskrivits som ett unikt fall inom svenskt rättsväsende. Det är i nuläget oklart hur Polismyndighetens nya ställningstagande kommer att påverka den pågående rättsprocessen. Dagens Nyheter har sökt åklagare Per Nichols för en kommentar om vad det förändrade beskedet kan innebära för åtalet.

Frågan om registerslagningarna har väckt debatt om balansen mellan säkerhetsbehov inom poliskåren och integritetsskydd för enskilda individer. Säkerhetsprövningar är en central del av Polisens arbete med att säkerställa att känslig information och viktiga samhällsfunktioner skyddas från obehörig åtkomst och påverkan.

I samband med den tidigare bedömningen att slagningarna kunde vara olagliga, hade Polismyndigheten planerat att göra en hemställan till regeringen om lagändringar som skulle tillåta denna typ av kontroller. Enligt det senaste pressmeddelandet kommer denna hemställan nu att pausas till följd av det nya beskedet.

Händelseutvecklingen belyser den komplexa juridiska terräng som myndigheter navigerar i när det gäller säkerhetsfrågor och personalkontroller. Säkerhetsprövningar inom polisen är särskilt känsliga då myndigheten hanterar stora mängder sekretessbelagd information och har en central roll i samhällets brottsbekämpning och krisberedskap.

Experter på området har tidigare påpekat att tydliga regelverk är avgörande för att balansera säkerhetsbehov mot personlig integritet. Polisens agerande följs noga av andra myndigheter som står inför liknande utmaningar gällande säkerhetsprövningar av personal.

Frågan berör även den bredare diskussionen om informationssäkerhet inom statliga myndigheter, särskilt i tider av ökade säkerhetshot och hybridkrigföring. Säkerhetspolisen har under senare år påtalat vikten av förstärkta säkerhetsprövningar inom samhällsviktiga funktioner.

För polisanställda och polisstudenter innebär beskedet att de även i fortsättningen kan bli föremål för registerkontroller som en del av säkerhetsprövningen. Exakt hur dessa kontroller kommer att utformas och vilka begränsningar som kan komma att införas återstår att se.

Det oväntade beskedet från Polismyndigheten väcker också frågor om kommunikation och beslutsfattande inom myndigheten. Att göra en sådan omsvängning i en fråga som lett till åtal mot en tidigare chef tyder på interna utmaningar i hanteringen av juridiskt komplexa frågeställningar.