Politikerna vägrade ta emot flyktingar – frias

I lördags meddelades att sex politiker i Staffanstorps kommun, däribland den moderate kommunstyrelseordföranden Christian Sonesson, frias från åtal om grovt tjänstefel. Beslutet kommer efter att politikerna stått anklagade för att ha brutit mot lagen när de röstade för att stoppa mottagandet av kvotflyktingar i kommunen.

Åtalet hade sitt ursprung i ett beslut som togs av kommunstyrelsen i Staffanstorp i oktober 2022. Då röstade de sex politikerna för att pausa mottagandet av kvotflyktingar, trots att kommunen enligt bosättningslagen är skyldig att ta emot nyanlända som anvisas av Migrationsverket.

Lunds tingsrätt konstaterar i sin dom att politikernas beslut visserligen stred mot lagen, men att agerandet inte kan klassificeras som brottsligt. Domstolen menar att politikerna handlade utifrån politiska överväganden snarare än med uppsåt att begå tjänstefel.

”Vi har hela tiden hävdat att detta handlar om politiska beslut som ska prövas i den demokratiska processen, inte i domstol,” säger Christian Sonesson i en kommentar efter frikännandet.

Fallet har väckt stor uppmärksamhet i den politiska debatten om kommuners självbestämmanderätt kontra statliga direktiv. Staffanstorp, en kommun med cirka 26 000 invånare i Skåne, har under de senaste åren profilerat sig med en restriktiv hållning i migrationsfrågor under det moderata styret.

Åklagaren hade yrkat på villkorlig dom och dagsböter för politikerna, men tingsrätten valde alltså att helt fria dem från anklagelserna. I domskälen framgår att även om handlingen var felaktig så bedöms den inte uppfylla kriterierna för det som i juridisk mening utgör tjänstefel.

Flera jurister och statsvetare har följt målet med stort intresse, eftersom det berör grundläggande frågor om relationen mellan kommunalt självstyre och nationell lagstiftning. Professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Sannerstedt, kommenterar domen:

”Detta ärende illustrerar spänningen mellan det kommunala självstyret och statens möjligheter att styra kommunerna. Även om kommuner har viss autonomi, måste de följa nationell lagstiftning. Samtidigt visar domstolens beslut att det finns en gråzon där politiska överväganden inte automatiskt blir föremål för straffrättsliga påföljder.”

Trots frikännandet kvarstår problemet att kommunens beslut fortfarande står i strid med gällande lag. Länsstyrelsen i Skåne, som har tillsyn över kommunerna i länet, har tidigare krävt att Staffanstorp ska följa bosättningslagen.

”Vi respekterar domstolens beslut, men vill samtidigt betona att kommuner är skyldiga att följa bosättningslagen. Vi kommer fortsätta dialogen med Staffanstorps kommun om hur de planerar att uppfylla sina lagstadgade skyldigheter,” säger en representant för Länsstyrelsen.

Fallet har även fått uppmärksamhet nationellt och väckt debatt om kommuners möjlighet att på politiska grunder fatta beslut som står i strid med nationell lagstiftning. Kritiker menar att domen kan öppna för att fler kommuner väljer att trotsä statliga direktiv i kontroversiella frågor.

Migrationsverket, som ansvarar för anvisningar av kvotflyktingar, har ännu inte kommenterat domen men har tidigare påpekat att systemet med anvisningar bygger på att alla kommuner tar sitt ansvar enligt lagen.

De friande politikerna utöver Christian Sonesson är Pierre Sjöström (S), Eric Tabich (M), Richard Olsson (SD), Werner Unger (S) och Tina Xhemajli (M). Samtliga har under rättsprocessen hävdat att deras beslut var politiskt motiverat, inte ett medvetet lagbrott.

Efter domen uttrycker flera av dem lättnad och menar att åtalet var ett övertramp mot det kommunala självstyret. Samtidigt signalerar de att Staffanstorps kommun kommer att fortsätta sin restriktiva migrationspolitik inom de ramar som lagen tillåter.

Åklagaren har tre veckor på sig att överklaga domen till hovrätten om de anser att tingsrättens bedömning är felaktig.