Råden kring ungas sömn: Undvik skärm i sovrummet

Nya riktlinjer för sömnvanor ska tackla sömnkris bland barn och unga

En alarmerande trend visar att barn och ungdomar i Sverige sover allt mindre, vilket har föranlett Folkhälsomyndigheten att utfärda nya rekommendationer för sömnvanor. Vid en presskonferens beskrev myndighetens generaldirektör Olivia Wigzell situationen som oroande, med en tydlig negativ utveckling över tid.

Statistiken visar en drastisk förändring i ungdomars sömnmönster. I dag lägger sig närmare sex av tio ungdomar efter klockan 23, jämfört med endast en av sex på 1980-talet. Denna förändring speglar en samhällsutveckling där dygnsrytmen för många unga har förskjutits mot senare kvällar.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) var tydlig med allvaret i situationen: ”Vi har en sömnkris i Sverige”. Han betonade vikten av att öka medvetenheten kring sömnens betydelse och framhöll behovet av konkret vägledning för att motverka denna trend.

Som svar på problemet gav regeringen förra sommaren Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla rekommendationer för att främja bättre sömnvanor hos barn och unga. Resultatet är de nya riktlinjer som nu presenterats.

Enligt de nya rekommendationerna bör skolbarn i åldrarna 6-12 år sova mellan 9-11 timmar per natt. Myndigheten har även identifierat flera områden som påverkar sömnen negativt, däribland konsumtion av koffeinhaltiga drycker, alkohol, tobaks- och nikotinprodukter samt användning av skärmar innan läggdags.

Wigzell underströk att etablerade rutiner är det viktigaste verktyget för familjer som kämpar med sömnproblem. ”Det kan vara allt från att ha likartade rutiner när man går upp till att man har rutiner inför att man går och lägger sig. Vad är det vi gör för att trappa ner lite?” förklarade hon.

Särskild uppmärksamhet riktades mot skärmtiden, då elektroniska skärmar påverkar sömnen negativt på flera sätt. De stimulerar hjärnan och aktiverar den på ett sätt som minskar det upplevda sömnbehovet. Dessutom stör det blåa ljuset från skärmar kroppens naturliga dygnsrytm genom att hämma produktionen av sömnhormonet melatonin.

”Det kan kanske vara en rutin om att inte ha en skärm i sovrummet eller att inte titta på den precis innan man sover,” föreslog Wigzell som en konkret åtgärd för att förbättra sömnkvaliteten.

Fysisk aktivitet lyftes också fram som en viktig faktor för bättre sömn. ”Tillräckligt med rörelse under dagen kan göra det lättare att slappna av och göra att man sover bättre. Om det går att vara aktiv utomhus under dagen så hjälper man kroppens egen dygnsrytm,” förklarade Wigzell.

Sömnproblemen bland unga har långtgående konsekvenser som sträcker sig bortom trötthet. Forskning har visat att otillräcklig sömn kan påverka både inlärningsförmåga, koncentration och psykisk hälsa. För barn i utvecklingsfas är tillräcklig sömn särskilt viktig för hjärnans utveckling och det allmänna välbefinnandet.

De nya riktlinjerna kommer att spridas till skolor, vårdcentraler och via andra kanaler som når föräldrar och unga. Folkhälsomyndigheten planerar även informationskampanjer för att öka medvetenheten om sömnens betydelse för hälsan.

Experternas förhoppning är att de nya rekommendationerna ska vända den negativa trenden och hjälpa familjer att etablera hälsosammare sömnrutiner. Wigzell betonade att relativt enkla förändringar i vardagen kan ge stora effekter på sömnkvaliteten och därmed på den allmänna hälsan hos barn och unga.

Med tanke på sömnproblemens ökande omfattning har myndigheterna signalerat att detta är en folkhälsofråga som kommer att prioriteras under kommande år. Målet är att skapa en generation med sundare sömnvanor, vilket på längre sikt kan minska många hälsoproblem i samhället.