Fyraårige Raif får stanna i Sverige efter utvisningshot

En skrattande fyraåring springer förbi i hallen och fintar sin storebrors kramförsök. Han är helt ovetande om att det är han som är huvudperson för de senaste dagarnas besök av journalister och politiker.

Pojken heter Raif, är född i Malmö och har aldrig bott någon annanstans. Senast i mars skulle han tvingats lämna Sverige för att ansöka om uppehållstillstånd från sin pappas födelseland, vilket Sydsvenskan var först med att rapportera.

Raifs pappa Haris Terzic, 42, kommer hem från jobbet med fullpackade matkassar. I föräldrarnas sovrum vilar ett förkylt barn och från barnrummet hörs lekande barn. Men Raifs mamma Nicole Eriksson har inte kunnat tänka på någonting annat än utvisningsbeskedet den senaste tiden. Stressen har orsakat henne hälsoproblem.

När Haris Terzic fick svenskt medborgarskap i september 2021 var Raif tre månader gammal. Raifs lillebror föddes därmed som svensk medborgare två år senare, och pojkarnas mamma har permanent uppehållstillstånd sedan många år. Men föräldrarnas ansökningar om först medborgarskap, sedan uppehållstillstånd på grund av anknytning avslogs, med hänvisning till att Raif saknade giltig passhandling.

”Eftersom Raif saknar tillstånd att vistas i Sverige utvisas han”, stod det i ett beslut.

– Jag trodde att det var någon som skämtade, säger Haris Terzic.

Under vintern har familjen kämpat för att få beslutet ändrat. Haris Terzic har rest till Bosnien med sonen för att ordna ett pass åt honom. Ärendet har uppmärksammats av medier och politiker, och familjen har fått stöd av barnpsykiatrin, barnavårdcentralen och förskolan.

– Raif är autistisk, han har repetitiva beteenden och behöver tid att vänja sig vid en ny situation. Han behöver trygghet och att ha sin vardag, säger Haris Terzic.

På fredagseftermiddagen kom det besked familjen hoppats på: Raif får stanna i Sverige. Han har nu fått ett tillfälligt uppehållstillstånd i 13 månader. Därefter kan hans föräldrar ansöka om förlängning, säger Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth.

Myndigheten har kommit fram till att det finns hinder för att verkställa utvisningen. Detta på grund av det som framkommit i bland annat intyg från barnpsykiatrin och efter en prövning av anknytningen till föräldrarna.

– Vi har konstaterat att båda föräldrarna har en viktig del i barnets liv, ett uppbrott i omsorgen kan inverka negativt på barnets fortsatta utveckling, särskilt med anledning av hans hälsa, säger Jesper Tengroth.

– Då bedömer vi att sammantaget får det anses vara barnets bästa att han beviljas uppehållstillstånd. Att verkställa blir en orimlig åtgärd, säger han.

Tengroth menar att problemet uppstått för att Raifs föräldrar från början inte ville skaffa ett bosniskt pass åt sonen. De ska ha uppgett att de ville att han skulle bli svensk medborgare direkt, vilket enligt Tengroth inte vore möjligt.

– Min poäng är att här har man tagit en massa krumelurer som inte hade behövts om man gjort rätt från början. Då hade man fått ett tvåårigt uppehållstillstånd, nu medger lagstiftningen bara tretton månader, sedan får man ansöka igen. Det viktigaste för familjen är att han får stanna och det får han, säger Tengroth.

På frågan om Migrationsverket kunde varit mindre stelbent när det gäller ett barn, med tanke på barnkonventionen, svarar Tengroth:

– Nej, jag menar att vi inte hade kunnat vara det, för det är så grundläggande att en person måste ha ett medborgarskap. Det är en sak om det är omöjligt att ordna medborgarskap men i det här fallet är det långt från omöjligt. Där ger inte lagstiftningen utrymme för att vi skulle kunna göra på ett annat sätt.

För Raifs familj innebär beslutet att de kan andas ut. På dörren till barnrummet sitter en teckning med regler. ”Läs en bok” och ”respektera varandra”, lyder två av dem. Ett av Raifs äldre syskon fick ett eget rum, berättar Nicole Eriksson, men bad om att få flytta tillbaka till syskonens gemensamma rum.

– De vill alltid vara tillsammans, säger hon.

Nicole är lättad över att sonen får stanna men också besviken över att processen tagit så lång tid och orsakat mycket oro.

– Varför skulle han betala priset, för vad? Lagen måste ändras, säger hon och tillägger att hon och Haris har försökt göra allt rätt.

– Det här har gjort mig jätterädd.

Det som skett har påverkat Haris Terzic på djupet. Han, som har betraktat sig som svensk med samma rättigheter som andra medborgare, säger att hans grundtrygghet har satts ur spel.

– Det gör ont. Jag känner mig inte trygg mer. Om de kan utvisa mitt barn känns det inte som att jag har samma rättigheter som andra människor, säger han.