Rättegången mot Joakim Medin riskerar att skjutas upp – igen

Rättegången mot den svenske journalisten Joakim Medin, som anklagas för terrorbrott i Turkiet, närmar sig ett kritiskt skede. Processen, som ursprungligen var planerad till september 2025, flyttades fram till den 8 januari i år, men har ställts in eftersom Medin är förbjuden att resa in i Turkiet.

Turkiska myndigheter har nu vänt sig till den svenska regeringen med en begäran om att Medin ska få delta i rättegången via videolänk från Sverige. Justitiedepartementet, som ansvarar för denna typ av ärenden, har ännu inte meddelat något beslut i frågan.

Andreas Gustavsson, chefredaktör på tidningen ETC, belyser det komplexa i situationen: ”Att Sverige skulle erbjuda en plattform för en politiserad rättsprocess driven av en regim som Turkiet är ingen okontroversiell fråga. Samtidigt är det här Joakims chans att få försvara sig och kanske undvika en internationell efterlysning.”

Enligt uppgift är Medin själv angelägen om att rättegången ska genomföras, något som Gustavsson menar ”bör väga tungt” i beslutsprocessen. Trots detta har varken Medin eller hans juridiska ombud fått någon information om huruvida regeringen har fattat ett beslut i frågan.

I söndags blev det känt att rättegången är planerad att inledas klockan 10.00 turkisk tid på torsdag, vilket motsvarar klockan 8.00 svensk tid. ”Kommer det inget beslut är det mest troliga att rättegången skjuts upp igen,” säger Gustavsson.

Bakgrunden till åtalet är Medins journalistiska arbete, som av turkiska myndigheter klassificeras som terrorbrott. Om han döms riskerar han upp till nio års fängelse. Medin greps tidigare i Turkiet och tillbringade 51 dagar i högsäkerhetsfängelset Silivri innan han släpptes i maj förra året.

Vid sin frigivning gjorde Medin ett starkt uttalande: ”Från dag ett har jag tänkt på vad jag skulle säga i den här stunden och nu säger jag det: länge leve friheten, yttrandefriheten, rörelsefriheten.” Hans uttalande understryker den fundamentala konflikt mellan pressfrihet och auktoritära regimers kontroll som hans fall representerar.

Innan frigivningen dömdes Medin även till villkorligt fängelse i 11 månader och sju dagar för förolämpning av Turkiets president, vilket ytterligare komplicerar hans rättsliga situation.

Fallet har väckt oro bland journalistorganisationer internationellt, som ser åtalet mot Medin som ett angrepp på pressfriheten. Turkiet har under president Recep Tayyip Erdoğans styre kritiserats för att använda terrorlagstiftning för att tysta kritiska röster, inklusive utländska journalister som rapporterar om känsliga ämnen som den kurdiska frågan.

För Sveriges regering innebär begäran från Turkiet en diplomatisk balansgång. Att tillmötesgå önskemålet skulle kunna tolkas som ett erkännande av legitimiteten i åtalet, samtidigt som ett avslag skulle kunna förvärra de redan anstrända relationerna mellan länderna, inte minst i ljuset av Sveriges nyliga Natointräde där Turkiet länge var ett hinder.

Medins fall belyser också de ökande riskerna för journalister som arbetar i auktoritära länder, där gränsen mellan legitim rapportering och påstådda säkerhetshot suddas ut av regimer som söker kontrollera informationsflödet.

Under tiden Medin satt fängslad pågick en intensiv diplomatisk aktivitet för att säkra hans frigivning, och hans återkomst till Sverige beskrevs av hans fru Sofie Axelsson som slutet på en mardröm. Kort efter hemkomsten blev paret föräldrar, vilket ger ytterligare en personlig dimension till det rättsliga dramat.

Dagens Nyheter uppger att de har sökt justitiedepartementet för kommentar, men ännu inte fått något svar. Torsdagens planerade rättegång kommer att visa om Sverige är berett att tillmötesgå Turkiets begäran och därmed möjliggöra för Medin att försvara sig mot anklagelserna.