Regeringen: Beredskapssjukhus behövs i norra Sverige – kan bli räddningen i Sollefteå

I den senaste utvecklingen kring Sveriges beredskapsförmåga har regeringen presenterat ett omfattande pilotprojekt som ska stärka landets sjukvårdskapacitet i händelse av kris eller krig. Projektet, som tilldelas 100 miljoner kronor årligen under perioden 2026–2029, syftar till att testa hur utvalda sjukhus kan fungera som beredskapssjukhus.

Socialstyrelsen får uppdraget att i samarbete med Försvarsmakten och berörda regioner utreda vilken typ av vård som krävs i ett beredskapssjukhus, hur stor kapaciteten bör vara och var dessa sjukhus lämpligast kan placeras.

”Det gör att en region kan upprätthålla grundläggande vård så att ett sjukhus också kan fungera som ett beredskapssjukhus,” förklarar sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) när hon presenterar initiativet.

Även om regeringen formellt inte pekat ut någon specifik region för pilotprojektet, gav partiledare Ebba Buschs presentation i anslutning till Sollefteå sjukhus på onsdagen en tydlig indikation om var projektet kan komma att implementeras.

”Vi föreslår att Socialstyrelsen särskilt tittar på Sollefteå. Det ska företrädesvis vara ett sjukhus under neddragning, för där finns en grundstruktur att bygga på. Det bör även finnas fastigheter av tillräcklig god kvalitet,” förtydligar Lann.

På frågan om verksamhet som nu är under avveckling i Sollefteå kan räddas svarar sjukvårdsministern hoppfullt: ”Jag hoppas det, om regionen ser detta som en möjlighet.”

Bakgrunden till initiativet är delvis det faktum att sjukvård som är viktig ur försvarssynpunkt är svår att upprätthålla i områden där befolkningsunderlaget minskar, särskilt i norra Sverige. Detta har skapat ett dilemma där regionernas ekonomiska realiteter krockar med nationella säkerhetsintressen.

”I uppdraget till Socialstyrelsen ingår att säkra att det finns en grundsjukvård i normalläget. Det går inte att skala upp från noll när något stort inträffar,” påpekar Lann.

Sveriges nya medlemskap i Nato spelar också en central roll i beslutet. Försvarsalliansen förväntar sig att medlemsländerna har kapacitet att hantera sjukvård i krigs- och krissituationer.

”Då behöver vi ha en fungerande vård i strategiskt viktiga områden. Regionerna ska inte själva bära sådant som är av nationellt intresse,” understryker sjukvårdsministern.

Sollefteå har en lång historia som militärstad. Vid millennieskiftet avvecklades I 21, Västernorrlands regemente, men sedan 2022 är militären tillbaka i området. Staten planerar nu investeringar på flera miljarder kronor i ett nytt, modernare regemente, vilket ytterligare förstärker områdets strategiska betydelse.

Paradoxalt nog har sjukvården i samma region genomgått neddragningar under senare år, något som skapat lokala protester och debatt om tillgången till vård i glesbygden.

Regeringens ambition är att pilotprojektet ska kunna implementeras på flera platser i landet, med särskilt fokus på norra Sverige. Modellen som nu testas kan potentiellt skapa en ny balans mellan regional sjukvårdsekonomi och nationella säkerhetsbehov.

Initiativet representerar ett nytt tankesätt där staten tar ett större ekonomiskt ansvar för att upprätthålla sjukvårdskapacitet som kanske inte motiveras av det lokala befolkningsunderlaget, men som är avgörande för landets samlade beredskap och försvarsförmåga.

För invånarna i berörda regioner kan projektet innebära att sjukvårdstjänster som annars riskerat nedläggning av ekonomiska skäl nu kan bevaras, samtidigt som regionerna avlastas ekonomiskt för kostnader som egentligen är kopplade till nationella säkerhetsintressen.