Regeringen kör över kommun – ger gruva grönt ljus

Regeringen ger grönt ljus för Talgas grafitgruva i Vittangi

Efter en lång process har regeringen fattat beslut om att anta Länsstyrelsen i Norrbottens förslag till detaljplan för Talgas grafitgruva i Vittangi utanför Kiruna. Beslutet markerar ett ovanligt ingripande där regeringen kringgått den kommunala planmonopolet, något som väcker blandade reaktioner.

– Grafitfyndigheten är mycket viktig för både Sveriges och EU:s försörjning av naturlig grafit. Det är första gången som regeringen använder den här möjligheten, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande.

Processen kring gruvprojektet har varit komplicerad. Kiruna kommun har först inte velat ta fram en detaljplan för området och sedan, enligt gruvbolaget, varit för långsam i sin handläggning. Detta ledde till att regeringen gav uppdraget till Länsstyrelsen i Norrbotten, på Kiruna kommuns bekostnad.

För Talga representerar beslutet ett viktigt steg framåt. Emma Själin, public affairs manager på företaget, uttrycker sin tillfredsställelse:

– Det betyder jättemycket och är en stor pusselbit för att kunna börja planera nästa steg för gruvverksamheten.

Hon förklarar att beslutet för dem närmare ett investeringsbeslut för projektet. Medan företagets huvudfokus tidigare har varit grafitproduktion för litiumbatterier till elbilar, undersöker de nu även andra potentiella marknader.

– Vi utvecklar hela tiden produkten, vi ser även att vi skulle kunna använda grafiten till energilagring och försvarsapplikationer, säger Själin.

Relationen mellan Talga och Kiruna kommun har varit ansträngd, med olika åsikter om etableringen. Trots detta menar Själin att dialogen har varit konstruktiv:

– Jag tycker att vi har haft en bra dialog trots att vi tycker olika i vissa frågor. Vi känner verkligen regeringens stöd, de ser att den här gruvan är viktig för både Sverige och Europas självförsörjning.

Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku (S) är dock betydligt mindre entusiastisk över regeringens beslut. Han uttrycker stark kritik mot beslutet som han anser underminerar det kommunala självstyret.

– Det var inte oväntat, men det är oerhört obegåvat att fatta ett sådant beslut. Man bortser från demokratin och förlitar sig på ett gruvbolag, säger han.

Taaveniku har upprepade gånger efterfrågat ekonomisk kompensation till kommunen, som redan står inför ekonomiska utmaningar. Han pekar på att gruvnäringen genererar betydande intäkter till staten, medan kommunerna där verksamheten bedrivs får bära många av kostnaderna.

– Vi har levererat mycket pengar till statskassan och ska göra EU självförsörjande. Samtidigt sitter vi och försöker hitta vägar för att slippa dra ner på välfärden. Sverige är ett u-land när det gäller fördelning av värden som skapas av naturtillgångar, hävdar kommunalrådet.

Enligt Taaveniku kommer den nya gruvan att medföra ytterligare kostnader för kommunen utan att generera motsvarande intäkter. Han pekar på ökade behov inom räddningstjänsten, infrastrukturinvesteringar och kostnader för detaljplanearbetet.

– Räddningstjänsten kommer att behöva anställa mer personal när vi får en till gruva, vi kommer säkert att behöva stå för en del av infrastrukturen, vi behöver betala kostnaderna för detaljplanerna. Vi får ingenting tillbaka, säger han.

Grafitgruvan i Vittangi är strategiskt viktig ur ett europeiskt perspektiv. EU har identifierat grafit som en kritisk råvara för den gröna omställningen, särskilt för batteriproduktion. I dagsläget är Europa starkt beroende av import, främst från Kina, vilket gör inhemska fyndigheter som den i Vittangi särskilt värdefulla för unionens strävan efter ökad självförsörjning av strategiska råvaror.

Beslutet aktualiserar den ständiga avvägningen mellan nationella och regionala intressen, mellan ekonomisk utveckling och lokalt självbestämmande. Det väcker också frågor om hur vinster och kostnader från naturresursutvinning bör fördelas mellan stat och kommuner.