Regeringen och SD förhandlar om tonårsutvisningar

Migrationsverket rapporterar om minskande antal tonårsutvisningar

Migrationsverkets generaldirektör Maria Mindhammar uppskattar att myndigheten för närvarande har ”ett hundratal eller möjligtvis lite fler ärenden” som rör så kallade tonårsutvisningar. Det handlar om unga personer vars föräldrar har rätt att vistas i Sverige, men som själva måste ansöka om eget uppehållstillstånd när de fyller 18 år utan att uppfylla kraven för detta.

Enligt Mindhammar är antalet ärenden faktiskt lägre nu än tidigare. ”Det är snarare så att det är ett lägre antal nu än vad det varit tidigare”, förklarar hon. Fenomenet med tonårsutvisningar är inte nytt utan har pågått under flera års tid, poängterar hon.

Regeringen arbetar nu med att hitta en lösning på problemet och utgår från ett utredningsförslag som presenterades under hösten 2023. Förslaget innehåller möjligheten att bevilja uppehållstillstånd i fall där ungdomen bor tillsammans med sina föräldrar och det finns ett ”särskilt beroendeförhållande” mellan dem.

En utmaning med förslaget är dock att begreppet ”särskilt beroendeförhållande” inte är tydligt definierat. Mindhammar förklarar problematiken: ”Där har domstolarna sagt att det är inte bara att man har en barn-föräldrarelation, utan det ska vara något mer, det ska vara hälsoskäl eller något annat.” Hon bedömer att förslaget i sin nuvarande form möjligtvis kan hjälpa vissa unga vuxna, men långt ifrån alla berörda.

Just nu pågår förhandlingar mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna om hur utredningens förslag ska utformas till konkret lagstiftning. Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling bekräftar att ”det sker en förhandling just nu, det finns lite olika alternativ på bordet.”

Migrationsminister Johan Forssell (M) vill inte kommentera detaljerna i de pågående förhandlingarna, men både han och Aspling understryker vikten av att ta fram en hållbar lösning som fungerar på lång sikt. Det är ännu oklart när ett konkret lagförslag kan presenteras.

På frågan om Sverigedemokraterna är den bromsande faktorn i förhandlingarna svarar Aspling: ”Nej, inte mer än vad som är nödvändigt för att nå fram till en bra lösning.”

Mindhammar öppnar för möjligheten att Migrationsverket kan komma att avvakta med ytterligare beslut om tonårsutvisningar om regeringen presenterar ett lagförslag som är mer fördelaktigt för de unga vuxna än vad utredningen föreslagit. ”Det skulle kunna vara en utgång”, säger hon, men tillägger att detta är något myndigheten får ta ställning till när situationen uppstår.

Hon pekar också på de samhällsekonomiska aspekterna av frågan. Det skulle enligt henne vara ”samhällsekonomiskt oförsvarbart” att fatta beslut som man med stor sannolikhet vet kommer att överklagas och senare upphävas i domstol.

Frågan om tonårsutvisningar berör kärnan i den svenska migrationspolitiken och handlar om balansen mellan humanitära hänsyn och upprätthållandet av en reglerad invandring. Problematiken har fått ökad uppmärksamhet i den offentliga debatten, där kritiker hävdar att nuvarande regelverk skapar onödigt lidande genom att splittra familjer, medan förespråkare av striktare regler betonar vikten av konsekventa bedömningar och tydliga gränsdragningar.

De berörda familjerna befinner sig nu i en svår vänteposition medan politikerna försöker komma överens om en långsiktig lösning på problemet.