Rektorer varnar för högerextrema aktivklubbar: ”Inga klassiska red flags”

Skolpersonal varnas för högerextrema symboler på Gubbängsskolan

Lärare på Gubbängsskolan i södra Stockholm har uppmanats att vara uppmärksamma på nazistsymboler och klistermärken som kan dyka upp i skolmiljön. I ett internt mejl från rektor Anna Gustafsson Avci uppmanas personalen att vara särskilt vaksamma på rekrytering av unga till högerextrema rörelser.

”Vi vuxna behöver hänga med i vilka symboler som sprids bland barn i sociala medier. Jag menar hur ska man veta att en groda har någonting med antisemitism att göra om man inte rör sig i de miljöerna?”, säger Gustafsson Avci.

Mejlet innehåller bilder på symboler kopplade till så kallade aktivklubbar och Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Rektorn beskriver även hur unga vuxna lockas till kampsport med budskap om renlevnad – att man ska sköta skolan, träna, måna om sitt yttre och försvara sitt land.

Gustafsson Avci betonar att hon inte kan bekräfta aktiv rekrytering på just Gubbängsskolan, men att både polis och socialtjänst varnat för denna trend under samordningsmöten med skolor i stadsdelen.

”Det var i samband med att NMR arrangerade Salemmarschen som de flaggade för att det finns en risk att de försöker rekrytera unga”, förklarar hon.

På direkt fråga bekräftar rektorn att kommunen uppmanat skolledare att informera om aktivklubbar och riskmiljöer. Hon beskriver det som en del av skolans samhällsuppdrag att arbeta förebyggande.

Mathias Lundgren, SO-lärare på skolan som även är engagerad i fotbollskulturen, känner igen varningssignalerna. Han jämför aktivklubbarnas metoder med kriminella gängs rekryteringstaktik.

”I grunden handlar det ju om att hitta en samhörighet på samma sätt som gängen erbjuder. Gemensamt är att det lockar yngre män, där man samlas kring antingen träning eller musik och har gemensamma symboler”, säger Lundgren.

Han har märkt tendenser bland vissa elever som uttrycker sig rasistiskt eller antisemitiskt och ser det som en förskjutning av normer. Samtidigt lyfter han en utmaning med att upptäcka varningssignaler hos elever som lockas till aktivklubbarna.

”Det svåra med aktivklubbarna är ju att det handlar om renlevnad och att man ska prestera i skolan och sköta sin hälsa och träning. Det är inga klassiska red flags direkt.”

Situationen är inte unik för Gubbängsskolan. På närbelägna Skarpnäcksskolan har man under vårterminen haft problem med allt från klottrade hakkors på skåp till högerextrema språkbruk bland elever. Rektor Jesper Tornebjer har även han gått ut med varningar till föräldrar.

”Det märks av elever som kan ta illa upp av detta. Vi har vidtagit åtgärder men märkte att vi inte kommer åt det fullt ut”, säger Tornebjer, som tillägger att skolan polisanmäler misstänkta hatbrott.

Aktivklubbsfenomenet har accelererat sedan nätverket White Boys först dök upp 2023. Under hösten har situationen förvärrats särskilt bland högstadieelever, med rapporter om nazistsymboler på skolbyggnader och extrema händelser som ett brinnande hakkors i närheten av en fotbollsmatch.

”Det är en tydlig spegling av den allmänna samhällsutvecklingen. Därför är det också viktigt att föräldrarna tar sitt ansvar”, säger Gustafsson Avci, som under sina tio år som rektor har upplevt flera samhällsförändringar.

Hon tror inte att straff eller förbud löser problemet, utan betonar vikten av att ge eleverna verktyg att tänka kritiskt. Som ett positivt initiativ visar hon stolt upp skolans ”kärleksträd”, där elever skrivit budskap om att ”alla har rätt att bo här”.

”Det här skapade eleverna under förintelsens minnesdag! I höst har vi förhoppningen om att resa till Utøya med våra högstadieelever”, berättar hon, och understryker vikten av historieförståelse i arbetet mot extremism.