S kräver en ”lex Landerholm” – vill införa minoritetsskydd i KU

Politisk kamp blossar upp kring KU:s granskning av Landerholmaffären

En utdragen politisk konflikt i konstitutionsutskottet (KU) kring hanteringen av säkerhetsincidenter som orsakats av den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm har nu lett till ett konkret förslag från Socialdemokraterna om att ändra riksdagsordningen.

Under det senaste halvåret har oppositionen, med Socialdemokraterna i spetsen, upprepade gånger försökt återuppta delar av utskottets granskning, särskilt gällande statsminister Ulf Kristerssons agerande i samband med incidenterna. Tidöpartierna har konsekvent motsatt sig detta med hänvisning till att rättsprocessen mot Landerholm fortfarande pågår.

Socialdemokraterna går nu vidare genom att föreslå ett så kallat minoritetsskydd i KU. Förslaget skulle innebära att exempelvis en tredjedel av utskottets ledamöter skulle kunna begära in underlag från utskottets opolitiska tjänstemän, något som i dagsläget kräver majoritetsbeslut.

”Det här krävs för att utskottet ska kunna fatta välgrundade beslut. I dag är vi bakbundna,” säger Jennie Nilsson (S), ordförande i konstitutionsutskottet.

Hon går längre i sin kritik och beskriver Tidöpartiernas agerande som ett försök till ”mörkläggning” av statsministerns roll i affären.

”Antingen finns det en order från Rosenbad att det här ska stoppas till vilket pris som helst. Det vore i så fall superallvarligt. Eller så har Ulf Kristerssons kompisar här i riksdagen själva bedömt att det här skadar statsministern så mycket att det inte får granskas före valet,” säger Nilsson.

Förslaget om minoritetsskydd kommer att tas upp som ett utskottsinitiativ i KU redan nästa vecka. För att förslaget ska bli verklighet krävs dock ett formellt riksdagsbeslut, vilket gör att processen kan dra ut på tiden.

Från regeringssidan avfärdas kritiken. Mats Green (M), vice ordförande i KU, menar att Socialdemokraterna försöker utnyttja utskottets kansli i politiskt syfte.

”När rättsprocessen är klar ska givetvis KU:s granskning återupptas. Frågan är inte om KU ska granska detta, utan enbart när,” säger Green och tillägger: ”Det här är enbart ett försök till politiskt spel. Det var faktiskt S själva som drev fram en bordläggning. Men när S bytte ut sin ordförande skedde en kovändning och den tidigare principen blev plötsligt förkastlig för S. Jag tror det är en farlig väg att gå att politisera kansliet.”

KU:s granskning av Landerholmaffären bordlades under våren 2025, i samband med att Landerholm åtalades för vårdslöshet med hemlig uppgift. Rättsprocessen har varit utdragen och Henrik Landerholm friades i tingsrätten i september samma år. Domstolen ansåg att det inte var bevisat att han varit grovt oaktsam när han glömde handlingar av hemlig natur på en kursgård.

Åklagarna har dock överklagat domen till hovrätten. Det är ännu inte fastställt när hovrätten kommer att behandla målet, och enligt vissa bedömningar kan processen dröja ända fram till 2027. Detta skulle i praktiken innebära att KU:s granskning av statsministerns agerande skulle kunna skjutas upp flera år framåt, något som oppositionen ser som problematiskt för den konstitutionella kontrollen.

Konstitutionsutskottet har en central roll i Sveriges demokratiska system och fungerar som riksdagens kontrollorgan gentemot regeringen. Utskottet har till uppgift att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. En förändring av reglerna för hur utskottet arbetar skulle därför kunna få långtgående konsekvenser för maktbalansen mellan riksdag och regering.

Landerholmaffären har blivit en infekterad politisk fråga där båda sidor anklagar varandra för att politisera KU:s arbete. Medan oppositionen menar att regeringssidan försöker undvika granskning, hävdar regeringspartierna att oppositionen vill forcera fram en politisk process parallellt med den juridiska.