S-kravet efter friskolebråket i Lidköping: ”Nu måste lagen ändras”

Skolinspektion ger grönt ljus till friskola trots kommunalt motstånd

Skolinspektionen har nyligen beviljat Raoul Wallenbergskolan i Lidköping tillstånd att expandera med en mellanstadieskola, ett beslut som går emot kommunens vilja. Enligt kommunens beräkningar kan denna expansion medföra kostnader på omkring 8 miljoner kronor årligen för skattebetalarna på grund av tomma platser som kan uppstå i de kommunala skolorna.

Raoul Wallenbergskolan har bekräftat att dessa beräkningar kan stämma, under förutsättning att kommunen inte lyckas omorganisera sin verksamhet på ett effektivt sätt.

Beslutet har väckt starka reaktioner, inte minst från Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Anders Ygeman, som menar att det krävs lagändringar för att ge kommunerna ett starkare inflytande över etablering och expansion av friskolor.

”Kommunen har ansvaret, till exempel om en friskola går i konkurs, men saknar starkt inflytande över vilka friskolor som ska få etablera sig. I slutändan är det skattebetalarna som får bära kostnaderna när problem uppstår,” säger Ygeman till DN.

Frågan om friskolornas etableringsrätt har länge varit ett omdebatterat ämne i svensk skolpolitik. För bara tre veckor sedan presenterade regeringens utredare Joakim Stymne förslag på hur tillståndsprövningen för friskolor skulle kunna skärpas. Förslagen överlämnades till utbildningsminister Simona Mohamsson (L).

Utbildningsministern tycks vara medveten om problematiken. I ett mejl till DN skriver hon: ”Dagens system har stora brister och ställer till det för många kommuner som redan har problem med minskande barnkullar. Det är tydligt att vi behöver göra något åt det.”

Trots att förslagen nu ligger på bordet är det fortfarande osäkert om de kommer att resultera i konkreta lagändringar. För att bli verklighet måste förslagen först röstas igenom i riksdagen.

”Jag är tveksam om de kommer gå fram med förslagen. Hittills har inte Tidöregeringen gjort något som inskränker friskolornas utbredning,” säger Ygeman, som också påpekar att Socialdemokraterna under sin tid vid makten lade fram förslag om att begränsa vinster och etableringsrätt genom att ge kommunerna vetorätt, men att dessa röstades ned av partier som nu ingår i Tidöregeringen.

Socialdemokraterna har även under nuvarande mandatperiod motionerat om kommunalt veto vid flera tillfällen utan framgång.

Från Skolinspektionens sida argumenterar utredaren Nils Larsson för att en expansion av friskolan i Lidköping kan öka valfriheten för elever som föredrar alternativ till kommunala skolor.

Ygeman bemöter detta argument: ”Valfrihet är väl bra. Men om den betyder att pengar försvinner ut ur klassrummen och går till andra saker, är det inte bra.”

Det framkommer även att ägarna till bolaget som driver Raoul Wallenbergskolan i Lidköping har tagit ut 10 miljoner kronor i vinst under de senaste fyra åren, vilket ytterligare väcker frågor om hur skolpengen används.

Fallet i Lidköping belyser en större nationell debatt om balansen mellan valfrihet i skolvalet och kommunernas ekonomiska ansvar. Kommunpolitikern Andreas Bill (C) i Lidköping anser att staten inte tar sitt fulla ansvar i frågan.

Medan förespråkare för friskolor framhåller fördelarna med valfrihet och pedagogisk mångfald, påpekar kritiker de ekonomiska utmaningar som kommunerna ställs inför när de måste upprätthålla en skolstruktur med överkapacitet. Särskilt i kommuner med minskande elevunderlag kan detta leda till svåra prioriteringar.

Hur regeringen kommer att hantera frågan framöver återstår att se, men klart är att spänningen mellan kommunalt självbestämmande och friskolors etableringsrätt fortsätter att vara en central utmaning i svensk skolpolitik.