Så kan Sverige försvaras mot drönare

I det moderna försvarets utmaning står Sverige inför en ny era där drönare revolutionerar krigföringen. Små, billiga och dödliga farkoster har förändrat hur militära konflikter utkämpas, vilket tvingar det svenska försvaret att snabbt anpassa sina strategier.

Konflikten mellan Ryssland och Ukraina har blivit ett levande laboratorium för drönarkrigföring. Dagligen visar båda sidor hur dessa flygande plattformar kan upptäcka, identifiera och slå ut mål med tidigare oanad precision. Ukrainas framgångsrika användning av både kommersiella och militära drönare har överraskat experter och tvingat fram en omvärdering av traditionella doktriner.

Svenska Försvarsmakten följer utvecklingen noggrant. Efter decennier av fokus på internationella insatser har pendeln nu svängt tillbaka mot nationellt försvar, där lufthot från drönare utgör en central utmaning. Försvarsberedningen har i sina senaste rapporter lyft fram behovet av ökade investeringar i luftvärnskapacitet som kan möta dessa nya hot.

”Det handlar inte längre bara om att försvara sig mot stridsflyg och kryssningsmissiler. Idag måste vi ha system som kan upptäcka och neutralisera allt från små kommersiella quadcopters till sofistikerade attackdrönare,” förklarar en försvarskälla som DN har varit i kontakt med.

I Ukraina har enkla drönare beväpnade med sprängämnen eller granater visat sig kunna slå ut stridsvagnar värda miljontals kronor. Denna asymmetriska fördel har förändrat styrkejämvikten på slagfältet. För Sveriges del innebär detta att militära förband måste skydda sig mot ständig övervakning från luften och mot direkta angrepp som kan komma från oväntade riktningar.

Nato, som Sverige nu är en del av, har luftförsvar högt på agendan. Vid toppmötet i Vilnius 2023 betonades vikten av integrerade luftförsvarssystem som kan skydda alliansens östflank. Flera medlemsländer investerar nu miljardbelopp i moderna luftvärnssystem, radarsystem och elektroniska motmedel specifikt riktade mot drönarhot.

EU har parallellt lanserat planer på vad som i medierna kallats en ”drönarmur” – ett samordnat system för att skydda unionens gränser och kritisk infrastruktur mot oönskad drönartrafik. Projektet omfattar både regulatoriska åtgärder och tekniska lösningar för att identifiera och vid behov neutralisera drönare.

För Sveriges del är utmaningen komplex. Landets långa kust och stora territorium gör det svårt att upprätthålla en heltäckande övervakning. Samtidigt måste försvaret balansera mellan olika kapaciteter – det handlar inte bara om att skjuta ner drönare, utan även om att utveckla egen förmåga att använda dem.

”Vi står inför ett paradigmskifte,” säger en militär analytiker till DN. ”Det räcker inte med att anpassa befintliga system. Vi måste tänka nytt kring hela försvarsplaneringen när sensorer och vapen kan finnas överallt i luftrummet.”

Försvarsindustrin har svarat på utmaningen med en våg av innovationer. Svenska Saab utvecklar både offensiva drönarsystem och motmedel mot fientliga drönare. Företagets radarsystem har uppdaterats för att bättre kunna upptäcka små mål med låg radarsignatur.

Men teknikutvecklingen är bara en del av lösningen. Lika viktigt är taktikanpassning, utbildning och övning. Svenska förband övar nu regelbundet på scenarier där drönare används både av egen och fientlig sida. Soldater tränas i att minska sin signatur och skydda känslig information som kan fångas upp av drönare med högupplösta kameror.

Kostnaden för denna anpassning är betydande. I försvarsuppgörelsen som sträcker sig fram till 2030 har flera miljarder öronmärkts för luftvärnsförmåga, inklusive system specifikt riktade mot drönarhot. Men många bedömare menar att detta bara är början på en långsiktig investering som kommer att kräva ständig uppdatering.

För civilsamhället innebär utvecklingen också konsekvenser. Regleringen kring drönare har skärpts, och myndigheter som Transportstyrelsen och Säkerhetspolisen arbetar med att utveckla rutiner för att hantera potentiella hot från civila drönare som används för fientliga syften.

När Sverige nu fortsätter sin försvarsomställning står det klart att himlen inte längre är en trygg zon. Den nya tidens krigföring utspelar sig i luftrummet precis ovanför våra huvuden, och framgång i framtidens konflikter kommer att avgöras av förmågan att behärska detta nya slagfält.