Så länge är du programmerad att leva

Genetisk påverkan på livslängd större än tidigare trott

Nya forskningsrön visar att våra gener har en betydligt mer avgörande roll för vår livslängd än vad forskare tidigare har uppskattat. Detta kan vara nedslående besked för personer som investerar mycket tid och energi i hälsosamma livsstilsval i förhoppning om att markant förlänga sina liv.

– Arvsmassan säger alltså mer om hur gamla vi blir, även om livslängden till stor del påverkas av andra saker också, förklarar forskaren Sara Hägg, som varit delaktig i studien.

Undersökningen, som nyligen publicerades i en vetenskaplig tidskrift, har analyserat data från omfattande tvillingstudier och genetiska markörer hos tusentals individer. Resultaten indikerar att upp till 40 procent av variationen i livslängd kan förklaras av genetiska faktorer, vilket är betydligt högre än tidigare uppskattningar på omkring 25 procent.

Forskningsteamet, där Sara Hägg ingår, har genom avancerade statistiska metoder kunnat isolera genetiska faktorer från miljöfaktorer på ett mer precist sätt än i tidigare studier. Detta har gett en ny och mer nyanserad bild av förhållandet mellan genetiskt arv och livslängd.

– Vi har länge vetat att gener spelar roll, men omfattningen har varit svår att fastställa. Nu ser vi tydligare hur stor den genetiska komponenten faktiskt är, säger Hägg.

Detta betyder dock inte att livsstilsval är betydelselösa. Studien visar att faktorer som kost, motion, rökning och alkoholkonsumtion fortfarande har betydande inverkan. Den genetiska faktorn sätter snarare ramar för den potentiella livslängden, medan livsstilsval kan avgöra om man når sin genetiska potential eller inte.

– Det handlar om ett samspel. Även om du har gynnsamma gener för ett långt liv kan ohälsosamma vanor förkorta det avsevärt, och tvärtom kan hälsosamma val optimera ditt genetiska utgångsläge, förklarar Hägg.

Forskningsresultaten väcker frågor om den snabbt växande anti-aging industrin, som omsätter miljardbelopp globalt. Produkter och tjänster som utlovar förlängd livslängd genom specifika koster, träningsmetoder eller kosttillskott kanske har mer begränsad effekt än vad som marknadsförs.

Professor Ingmar Skoog vid Göteborgs universitet, som inte varit delaktig i den aktuella studien men är expert på åldrande, kommenterar:

– Dessa fynd är viktiga eftersom de hjälper oss att förstå gränserna för vad livsstilsinterventioner kan åstadkomma. Samtidigt är det viktigt att poängtera att livsstilsval fortfarande påverkar livskvaliteten under ålderdomen, även om den totala livslängden har starkare genetiska kopplingar.

Det faktum att genetiken spelar större roll än man tidigare trott kan också ha implikationer för framtida medicinsk forskning. Läkemedelsindustrin har under senare år visat ökat intresse för så kallade ”longevity drugs” – läkemedel som specifikt riktar in sig på att bromsa åldrandeprocessen.

– Med bättre förståelse för de genetiska mekanismerna bakom åldrande kan vi potentiellt utveckla mer precisa läkemedel som adresserar dessa processer, säger Hägg.

För den enskilda individen innebär forskningsresultaten dock ingen anledning att överge hälsosamma vanor. Tvärtom understryker forskarna att livsstilsval fortfarande är avgörande för både livslängd och livskvalitet, även om genetiken sätter vissa ramar.

– Det handlar inte om ett ”antingen eller” utan snarare ett ”både och”. Även om generna spelar större roll än vi tidigare trott, så finns det fortfarande mycket vi kan göra för att optimera vår hälsa inom de genetiska förutsättningarna, avslutar Sara Hägg.

Forskarna planerar nu att gå vidare med mer detaljerade studier för att identifiera exakt vilka genetiska markörer som har störst påverkan på livslängden, något som kan öppna för nya behandlingsmetoder i framtiden.