Så preppar du för katten: ”Lämnar inte en familjemedlem i krig”

Djurskydd i kristider – hur du förbereder dina husdjur för krig och katastrof

Djurskyddslagen gäller oavsett om det är fred, kris eller i allra värsta fall krig. Det påpekar Anneli Wahlgren, bosatt på Gotland och instruktör i krisberedskap för häst, hund och katt. För många djurägare är husdjuren fullvärdiga familjemedlemmar som man inte vill lämna bakom sig i en krissituation.

Historiskt har den frivilliga försvarsorganisationen Svenska blå stjärnan främst inriktat sitt arbete på beredskap kopplat till lantbrukets djur. Numera har uppdraget breddats väsentligt. Med finansiering från Myndigheten för civilt försvar utbildas sedan hösten 2023 personer som ska informera om hur husdjursägare kan förbereda sig för olika kriser.

”Erfarenheter från Ukraina och tidigare väderkatastrofer, till exempel orkanen Katrina i USA, har lett till att man i Sverige har börjat fundera mer på djuren vi har hemma”, förklarar Wahlgren, som själv föreläser inom föreningslivet.

Efter Rysslands invasion tog många ukrainare med sig sina hundar och katter på flykt. Under våren 2022 mötte journalister från DN flyktingar vid färjeterminalen i Nynäshamn. Där fanns exempelvis Elena med sin papillon Fenji gömd innanför jackan – båda hade lyckats fly från ett sönderbombat och belägrat Mariupol.

”En del av dem som flydde tog inte med sig något annat än husdjuret. Det säger ganska mycket om vad våra djur betyder för oss”, säger Wahlgren.

Svenska blå stjärnan har tagit fram checklistor för olika djurslag – katter, hundar, fåglar, reptiler, gnagare, kaniner och hästar. Där betonas särskilt behovet av vatten, foder och eventuella mediciner.

”Det är bra att sätta ihop en beredskapslåda”, uppmanar Wahlgren.

I Norrbotten driver Camilla Zerpe Karlsson och Diana Chronéer föreningen Kattakuten, som arbetar med stödhem för utsatta katter. De mötte för några år sedan ukrainska flyktingar med katter som kommit till Norrbotten.

”Jag minns att vi pratade mycket om det här med karantän och sprutor mot rabies”, berättar Diana Chronéer. Föreningen kunde bistå med foder till katterna.

För Camilla Zerpe Karlsson var katterna det första hon tänkte på när hon nyligen började planera för hushållets krisberedskap, utifrån den ökande oron i omvärlden.

”Den första tanken i huvudet var: katterna! Vad behöver de i ett lager av mat och annat? Först efteråt började jag fundera på det här med konserver till oss själva”, säger hon.

Anneli Wahlgren betonar vikten av att planera för logistik och transporter utifrån olika scenarier. Djurägare bör undersöka vad som gäller i den egna kommunen, eftersom reglerna kan skilja sig åt. Katrineholm har exempelvis inrättat särskilda trygghetspunkter där djur är välkomna, förutsatt att de är registrerade hos Jordbruksverket.

”Många tror att det räcker med chippet från veterinären, men registreringen måste göras separat”, förklarar Wahlgren.

Hon rekommenderar också att i lugna tider avdramatisera transportburen för djuren. Den kan med fördel placeras i närheten av mat, godis eller leksaker som djuret tycker om.

”Det är svårt att evakuera om djuret upplever buren som väldigt obehaglig”, påpekar hon.

En problematisk aspekt är att djur inte är tillåtna i allmänna skyddsrum, vilket har fått kritik i diskussioner om totalförsvaret. Djurägare behöver därför planera för alternativa skyddsplatser, som exempelvis källare. Camilla Zerpe Karlsson hoppas att man framöver inrättar särskilda skyddsrum där även djur är välkomna.

”Det är en jätteviktig fråga var man ska ta vägen”, understryker hon.

På frågan om det kan anses konstigt att fokusera på katter i händelse av krig, är svaret tydligt:
”Man lämnar inte en familjemedlem”, säger Zerpe Karlsson.

För husdjursägare rekommenderas en beredskapslåda som innehåller foder som tål rumstemperatur, dricksvatten, transportbur, filtar eller täcke för värme, sprayflaska för svalka, samt grundläggande krisprylar som ficklampa, radio, batterier, ljus, tändstickor och campingkök. Dessutom är våtservetter och handsprit bra att ha tillgängligt.

Svenska blå stjärnan, som bildades under första världskriget för att hjälpa hästar som farit illa på slagfälten, har idag ett bredare samhällsuppdrag att ta hand om djur vid kriser, katastrofer och utbrott av smitta. Organisationen får sina uppdrag från Jordbruksverket och finansieras av Myndigheten för civilt försvar.