Så ska nyblivna mammor få bättre vård

I Stockholm pågår nu ett banbrytande arbete med att förlänga kontakten mellan barnmorskor och nyblivna mammor, ett initiativ som Socialstyrelsen länge förespråkat. Den utökade vården innebär att kvinnor kan fortsätta träffa sin barnmorska på mödravården även långt efter förlossningen.

För Yusra Alhattami, som nyligen blev mamma till lilla Besma som nu är sju månader, har det förlängda stödet inneburit en känsla av trygghet under den första tiden som förälder.

”Det har betytt otroligt mycket för mig att kunna fortsätta ha kontakt med samma barnmorska som följt mig genom graviditeten. Det skapar en kontinuitet som gör att jag känner mig säker i min nya roll som mamma,” berättar Alhattami.

Socialstyrelsens rekommendation grundar sig i omfattande forskning som visar att den första tiden efter förlossning kan vara särskilt utmanande för många kvinnor. Psykisk ohälsa, amningssvårigheter och osäkerhet kring barnets utveckling är vanliga problem som kan uppstå veckor eller månader efter hemkomst från BB.

Enligt Sofia Berggren, överläkare vid Socialstyrelsen, handlar det om att skapa en sömlös övergång från graviditetsvård till föräldraskap.

”Vi ser att många kvinnor har frågor och behov av stöd långt efter att barnet är fött. Den traditionella uppföljningen sex veckor efter förlossning är ofta otillräcklig. Genom att förlänga kontakten med barnmorskan kan vi fånga upp problem tidigare och ge bättre stöd,” förklarar Berggren.

I Stockholmsregionen har pilotprojektet redan visat positiva resultat. Fem vårdcentraler i länet erbjuder nu förlängd barnmorskekontakt upp till ett år efter förlossningen. Tanken är att gradvis implementera modellen i hela regionen under de kommande två åren.

Maria Svensson, chef för kvinnohälsovården i Region Stockholm, beskriver satsningen som ett paradigmskifte inom mödravården.

”Traditionellt har fokus legat på graviditeten och förlossningsförberedelser. Nu utvidgar vi vårt uppdrag till att omfatta den viktiga tiden efteråt också. Det handlar inte bara om medicinsk uppföljning utan lika mycket om emotionellt stöd och praktisk vägledning i föräldraskapet,” säger Svensson.

Den förlängda barnmorskekontakten omfattar regelbundna samtal, både fysiska besök och digitala kontakter. Mammor erbjuds stöd kring amning, återhämtning efter förlossning, preventivmedelsrådgivning samt samtalsstöd vid tecken på förlossningsdepression eller annan psykisk ohälsa.

För vårdpersonalen innebär förändringen en möjlighet att arbeta mer långsiktigt och relationsskapande. Karin Lindström, barnmorska på Kungsholmens vårdcentral, är en av dem som deltar i pilotprojektet.

”Det känns fantastiskt att kunna följa kvinnorna under hela resan. Tidigare har det känts som att vi släpper taget just när många behöver oss som mest. Nu kan vi bygga djupare relationer och ge bättre stöd,” säger Lindström.

Modellen är inspirerad av system som redan finns i flera andra europeiska länder, där kontinuerligt stöd från samma vårdgivare genom graviditet, förlossning och spädbarnstid visat sig ge bättre hälsoresultat för både mamma och barn.

Kostnaden för implementeringen beräknas uppgå till cirka 45 miljoner kronor för hela Stockholmsregionen, men förväntas långsiktigt leda till besparingar genom förebyggande insatser och minskad belastning på akutvård och psykiatri.

”Vi ser detta som en investering i folkhälsa. Genom att stärka mammors välbefinnande under den första tiden skapar vi förutsättningar för en bättre start i livet för barnen,” menar Lena Hallengren, regionråd med ansvar för vårdfrågor.

För Yusra Alhattami och lilla Besma har den utökade vården betytt mycket för tryggheten i vardagen.

”Att veta att jag kan nå min barnmorska om jag är orolig eller har frågor gör stor skillnad. Det är en trygghet att ha någon som känner min historia och som jag litar på,” avslutar hon.