Säpo: Regimen kan använda gängkriminella för attacker i Sverige

I spåren av ökade spänningar i Mellanöstern varnar Säkerhetspolisen för en förhöjd risk för terrorattentat med koppling till konflikten mellan Iran och Israel. Trots den eskalerande situationen har myndigheten valt att behålla den nuvarande terrorhotnivån.

”Vi ligger på ett förhöjt hot, en trea på den femgradiga skalan. Inom ramen för den terrorhotnivån så kan ett attentat inträffa,” förklarar Fredrik Hallström från Säkerhetspolisen.

Enligt myndighetens bedömning riktas hoten primärt inte mot Sverige som nation. Istället finns en ökad risk för attacker mot länder som aktivt deltar i konflikten eller specifika grupper inom samhället, främst judar och iranska oppositionella som lever i exil.

”Det är nödvändigtvis inte Sverige som är målvalet utan det finns andra målval där Sverige nyttjas som en arena. Det är företrädesvis amerikanska, judiska och israeliska målval, men också oppositionella grupper som befinner sig i Sverige,” fortsätter Hallström.

Den judiska gemenskapen i Sverige har under en längre tid levt under ett ökat hot. Säkerhetspolisen arbetar aktivt tillsammans med Polismyndigheten för att förmedla hotbildsbedömningar till berörda organisationer och institutioner.

”Vi har sett under ganska lång tid en ökad hotbild mot judiska och israeliska intressen. Vi delar våra bedömningar till organisationer och institutioner tillsammans med Polismyndigheten för att skapa de bästa förutsättningarna för att känna sig så trygg som man kan. Men omvärlden ser ut så här och det är svårt för oss att ändra på,” säger Hallström.

En särskilt oroande utveckling är risken att Irans underrättelse- och säkerhetstjänster rekryterar lokala aktörer, däribland gängkriminella, för att genomföra attacker på svensk mark. Denna form av ombud kan användas för att skapa distans mellan de faktiska gärningsmännen och uppdragsgivarna, vilket gör hotbilden mer komplex.

”Jag vill inte kommentera enskilda individer utan bara konstatera att Iran kan nyttja gängkriminella strukturer i Sverige som ombud,” säger Hallström.

Denna utveckling kommer i en tid då det säkerhetspolitiska läget i Europa redan är ansträngt på grund av Rysslands aggression mot Ukraina och den ökade spänningen i Östersjöregionen. Säkerhetspolisen understryker att den förhöjda risken för terrorattentat med koppling till konflikten i Mellanöstern adderar ytterligare en dimension till en redan komplicerad säkerhetssituation.

”Det gäller att vara medveten om att vi har ett kraftigt försämrat säkerhetsläge och då är det samtidigt lätt att bara titta på den senaste konflikten vi ser nu i Iran,” påpekar Hallström. ”Vi har en dimensionerande hotaktör i form av Ryssland, och vi har också ett traditionellt terrorhot som avspeglas i den förhöjda hotnivån.”

Hallström påminner också om att den globala terrorhotnivån fortsätter att vara hög, med nyliga händelser som snabbt glöms bort i det intensiva nyhetsflödet.

”Det är inte länge sedan vi hade ett attentat i Sydney, på Bondi Beach, men det är som att det glöms bort,” tillägger han.

För Sveriges befolkning är budskapet tydligt: det rådande säkerhetsläget kräver ökad vaksamhet. Även om terrorhotnivån inte har höjts från den nuvarande nivå tre på den femgradiga skalan, understryker Säkerhetspolisen att ett attentat kan inträffa inom ramen för denna hotbild.

Myndigheterna fortsätter att intensifiera sitt arbete med att analysera och övervaka potentiella hot, samtidigt som de förstärker skyddet för särskilt utsatta grupper och intressen i det svenska samhället. Samarbetet mellan olika säkerhetsaktörer har också intensifierats för att hantera den komplexa hotbilden.