Sida om uppgörelsen med Somalia: Vi har följt regeringens styrning

Sverige och Somalia i hemligt avtal: 100 miljoner från biståndsbudgeten omdirigeras

Svenska skattepengar används i en kontroversiell överenskommelse med Somalia, där bistånd på 100 miljoner kronor kopplas till ett återtagande av tvångsutvisade somalier. Avtalet slöts i december 2023 men har hållits hemligt fram tills Ekot nyligen avslöjade detaljerna.

Enligt rapporteringen har medel ur biståndsbudgeten styrts om till projekt med nära koppling till den somaliska premiärministern. I utbyte skulle Somalia ta emot medborgare som utvisas från Sverige.

Ulf Källstig, representant för Sida, bekräftar att han känner till uppgörelsen om de 100 miljonerna, men hävdar att han inte sett något skriftligt avtal.

”Uppgörelsen är något mellan vårt utrikesdepartement och Somalia, så den kan jag liksom inte beskriva. Det måste de som har gjort den göra,” säger Källstig.

På frågan om hur Sida ser på att svenskt bistånd används för att påskynda deportationer av tvångsutvisade, svarar Källstig: ”Det är inte vår roll att kommentera över huvud taget.”

Han betonar att Sida som myndighet endast följer den styrning de får och genomför utvecklingsinsatser utifrån dessa direktiv. Trots att överenskommelsen enligt uppgift skulle hållas hemlig, förnekar Källstig att Sida fått specifika instruktioner om sekretess.

”Vi har inte fått några instruktioner om att den ska hemlighållas. Vi har fått styrning på vad vi ska göra i strategi- och regleringsbrevet, och det gör vi.”

Hur pengarna fördelas

De 100 miljonerna från Sida har delats upp på två olika projekt i Somalia. 40 miljoner kronor kanaliseras via en fond kopplad till Världsbanken, medan de resterande 60 miljonerna går via FN:s utvecklingsprogram UNDP.

Det som väckt särskild uppmärksamhet är att mer än hälften av UNDP-medlen ska vidareförmedlas till andra partners, främst till premiärministerns kansli. Detta står i kontrast till vad biståndsminister Benjamin Dousa (M) tidigare hävdat, då han sagt att det inte finns något hemligt i överenskommelsen och att inga pengar går direkt till någon politiker.

Sida deltog enligt Källstig i arbetet med att ta fram olika alternativ för hur pengarna kunde fördelas. Det slutgiltiga beslutet att stötta UNDP-projektet togs dock av regeringen och fastställdes i en ändring av Sidas regleringsbrev i maj 2025.

”Vi fick veta att vi skulle göra det. Och ska vi åstadkomma ett sådant här stöd, då är UNDP enligt vår bedömning en mycket bra part,” säger Källstig. Han menar att det inte fanns några bättre alternativ för fördelningen av medlen.

Risker med projektet

På frågan om de tydliga kopplingarna till premiärministerns kansli i Somalia kan vara problematiska, hänvisar Källstig till Sidas uppdrag att arbeta med statsbyggande.

”Vi har styrning i vår strategi, att vi ska jobba med statsbyggande. Då måste man ha kontakter med staten. Dessutom stärker styrningen på UNDP-projektet att Somalia ska bli bättre på att leda sin stat på ett vettigt sätt, så att det fungerar bättre än vad det gjort.”

Somalia rankas som ett av världens mest korrupta länder, vilket väcker frågor om risken att biståndsmedlen hamnar i fel händer. Källstig medger att absoluta garantier inte kan ges.

”Vi kan aldrig försäkra oss mot kriminalitet. Sedan så jobbar vi så nära vi kan för allt ska bli rätt, och vi har uppföljningar minst varannan månad med UNDP. Det kommer framgå undan för undan i rapporteringen vad som funkar och inte funkar. Det gäller för alla biståndsinsatser.”

Avslöjandet kommer vid en tidpunkt då Sveriges migrationspolitik genomgår betydande förändringar, med ökat fokus på återvändande och utvisningar. Samtidigt pågår en debatt om biståndsbudgetens inriktning och omfattning, där flera aktörer uttryckt oro över att bistånd används som påtryckningsmedel i migrationsfrågor.