SJ slipper böta för förseningar och trasiga toaletter

Efter en vecka i Abisko skulle Anna-Klara Zetterström ta nattåget från Narvik till Stockholm, men avgången ställdes in dagen före avfärd. Det är tyvärr ingen ovanlig situation för henne och andra resenärer i norra Sverige.

”Vi älskar de svenska fjällen och har rest dit minst två gånger per år de senaste åren. Ingen av dessa gånger har det gått som planerat,” berättar Anna-Klara som bor i Göteborg.

Även resan upp till Abisko var problematisk. Kupén var först överhettad, sedan iskall när strömmen försvann. Toaletten fungerade inte, kupédörrarna gick inte att öppna, och tåget var flera timmar försenat.

”Det har blivit sämre de senaste fem åren. Det är ofta förseningar eller inställda tåg, och ibland får man olika besked om tåget ställs in eller inte. Det är ofta väldigt osäkert,” säger hon.

Redan för tre år sedan fick tågbolagen Vy och SJ miljonböter för trasiga toaletter, dålig ventilation och förseningar på nattågen till Narvik respektive Jämtland. Problemen ledde till att Vy och Trafikverket gemensamt bröt avtalet om nattågstrafiken mellan Stockholm och Narvik, som skulle ha fortsatt till december 2024.

”Vi behövde snabbt lösa trafiken för att nattågen skulle fungera kontinuerligt och diskuterade med möjliga operatörer. Till slut tecknade vi ett nödavtal med SJ som kan gälla i max två år,” förklarar Lennart Kalander, avdelningschef på Trafikverket.

I det nya avtalet slipper SJ böter för trasiga toaletter och förseningar, något som ingick i tidigare avtal med Vy. Istället täcker staten bolagets kostnader och garanterar ett vinstpåslag på 4,9 procent, förutsatt att SJ håller sig inom budget.

”Genom det här upplägget där vi betalar alla löpande kostnader som SJ har, kan vi inte ha viten,” säger Lennart Kalander. ”Skulle vi skicka en faktura för viten till SJ, är det ändå vi som behöver betala den.”

Avtalet med SJ kostar skattebetalarna omkring 200 miljoner kronor per år, jämfört med de 10-11 miljoner kronor som Vy tidigare fick för samma uppdrag. En dramatisk kostnadsökning som har fått konsekvenser.

I juni förra året varnade Trafikverket för att SJ:s kostnader för nattågstrafiken ökade kraftigt. Samtidigt har regeringen minskat bidraget till upphandlad kollektivtrafik. Resultatet blir försämrad service – från och med 13 april kommer ett av nattågen inte längre att gå hela vägen till Luleå utan vänder redan i Umeå.

”På det här sättet får man bättre omlopp för vagnarna, säkrar underhåll och minskar kostnaderna. Vi har också förhandlat fram ett takbelopp. Om SJ överskrider det får de ingen ersättning för de extra kostnaderna,” förklarar Kalander.

På frågan om vem som vinner på nödavtalet är Kalander tydlig: ”Operatören vinner mest på det här, eftersom Trafikverket nu tar kostnaderna för störningar och vagnarnas dåliga skick. Att vi har infört ett kostnadstak ger SJ en morot att hålla nere kostnaderna, men ja, incitamentet att spara blir lägre än i andra typer av avtal.”

Trafikverkets avtal med SJ löper ut i december. Nyligen avbröt myndigheten upphandlingen om ett nytt avtal eftersom anbuden var för dyra.

”Vi behöver troligen hitta lösningar där Trafikverket tar större risker, liknande nödavtalet med SJ, men det behöver inte vara SJ som kör i framtiden,” säger Kalander.

För resenärer som Anna-Klara Zetterström har den osäkra tågtrafiken blivit vardag. Hon och hennes familj är alltid förberedda när de reser med nattåg, med minst två extra måltider i packningen – frukost och lunch – eftersom bistrovagnen ofta är trasig eller urkopplad.

”Det kan vara frystorkad mat, färdiga påsar med havregrynsgröt, knäckebröd med mjukost på tub eller jordnötssmör. Det är sånt man får överleva på,” berättar hon.

Att tågen är gamla och slitna ser Anna-Klara inte som huvudproblemet så länge allt ombord fungerar. Men så är det sällan.

”Det här är för dåligt som det är nu. Vi är vana vid bristerna men man skäms inför alla utländska turister som kommer hit,” säger hon och tillägger: ”Det gör mig även upprörd att staten inte verkar bry sig om de som bor i den norra delen av landet och att de ska ha bra förbindelser att resa söderut.”

En undersökning från 2023 visar att 77 procent av resenärerna var nöjda med sin resa, men var tredje resenär klagade på förseningar. Andra vanliga klagomål gällde obekväma sitt- och sovplatser, ostädade vagnar, dålig ventilation och höga biljettpriser. Även maten fick lågt betyg.