Skolan blundar för tusentals svagbegåvade

I skolans värld har elever med svag teoretisk begåvning blivit en osynlig grupp

Det har länge varit stort fokus på elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som dyslexi och ADHD i det svenska skolsystemet. Men nu växer insikten om att ännu en elevgrupp behöver uppmärksammas – de med svag teoretisk begåvning. Psykologen Jenny Vidarsson har tagit initiativ till ett pilotprojekt på Närlundaskolan i Ekerö kommun för att sätta ljus på denna grupp elever som finns representerade i nästan varje klass.

”Tyvärr är det en osynlig elevgrupp som vi sällan pratar om,” säger Jenny Vidarsson som också är biträdande verksamhetschef inom elevhälsan i Ekerö.

Projektet genomfördes under läsåret 2023/24 där tre lärare undervisade i två klasser i årskurs 5 och 6. Under lektionerna fanns en psykolog och en specialpedagog på plats för att observera. Efter lektionerna diskuterade de tillsammans hur undervisningen kunde anpassas för att bättre hjälpa även de svagare eleverna att närma sig målen.

Jenny Tillander, mellanstadielärare på Närlundaskolan, var en av de deltagande lärarna. ”Som lärare var jag van vid att fokusera på elever med olika former av neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD och dyslexi,” berättar hon.

I befolkningen har cirka 14 procent ett IQ på mellan 70 och 85, vilket definieras som svag teoretisk begåvning. Dessa elever är för smarta för att få diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och gå i anpassad grundskola, men har samtidigt svårt att följa med i den ordinarie undervisningen. De kallas ibland för ”gråzonsbarn” eftersom de riskerar att hamna mellan stolarna.

”Innan det här projektet tänkte jag kanske att de hade språkliga problem. Men mer och mer har jag förstått att deras svårigheter kan bero på deras bristande kognitiva och intellektuella förmåga,” säger Jenny Tillander.

Läroplanen från 2011 har kritiserats för att i stor utsträckning vara inriktad på analys och slutsatsdragningar, vilket kräver ett abstrakt tänkande. Detta skapar särskilda utmaningar för elever med svag teoretisk begåvning, som behöver mer fokus på konkreta faktakunskaper för att kunna resonera kring olika ämnen.

”På mina lektioner är det alltid fyrkantigt, det är vad mitt jobb som mellanstadielärare går ut på,” förklarar Jenny Tillander och pekar på olika visuella hjälpmedel som listor, scheman och ”snurror” som finns uppsatta på väggarna.

Jenny Vidarsson påpekar att högpresterande elever ofta blir motiverade bara genom att höra att de behöver lära sig något för att få bra betyg. ”Men det räcker inte för de elever som kanske redan på förhand vet att de inte kommer att uppnå godkänt,” säger hon.

Skollagen fastslår att alla elever har rätt att få möjlighet att lyckas i skolan. Att stärka elevernas självförtroende är avgörande för deras välmående och vilja att gå till skolan, menar Jenny Tillander. ”För mig som lärare handlar det om att aldrig släppa dem utan hela tiden följa upp vad de har lärt sig. Det är också viktigt att alltid hålla sig till en röd tråd, repetera och konkretisera så att undervisningen blir begriplig.”

Elever med svag teoretisk begåvning kan vara svåra att identifiera i klassrummet. ”Man kanske ser att de inte påbörjar uppgiften, och när man ber dem förklara vad de ska göra så märker man att de inte har förstått,” säger Jenny Tillander. Oerfarna lärare kan uppfatta det som att eleverna dagdrömmer, medan andra elever försöker dölja sina svårigheter genom att störa arbetsron för andra.

Jenny Vidarsson noterar en skillnad mellan hur man ser på begåvning inom psykiatrin jämfört med skolan. ”När jag jobbade inom vuxenpsykiatrin var det vanligt att man pratade om svag begåvning som förklaring bakom psykisk ohälsa. Men när jag senare började arbeta som skolpsykolog blev jag överraskad över att man i skolans värld inte pratar mer om begåvning som förklaring till låga skolresultat.”

”Det är beklämmande att vi pratar oavbrutet om att 15 procent lämnar skolan utan godkända betyg, utan att ta reda på hur många av dem som har svag teoretisk begåvning. De är sannolikt överrepresenterade i den gruppen,” säger hon.

Både Jenny Tillander och Jenny Vidarsson menar att det finns en skam kopplad till att bli utpekad som svagbegåvad. ”Vi får hela tiden signaler om att man måste vara smart och snabbtänkt för att vara lyckad i dagens samhälle. Man likställer begåvning med människovärdet,” säger Jenny Tillander.

Föräldrarna spelar också en roll i osynliggörandet av dessa elever. ”De vet hur viktigt det är att vara smart och kanske kräver att ’mitt barn ska få godkänt, annars är det ni som inte har satt in tillräckligt med insatser’,” säger Jenny Tillander, som brukar råda föräldrar att låta barnen slippa tänka på skolan hemma så att de får en meningsfull fritid.

”De jobbar ofta väldigt hårt med skolarbetet samtidigt som de hela tiden får höra att de inte når målen. Men tragglandet hjälper inte alltid. Då kör vi bara slut på dem.”