Skolverkets chef avgår: Ett hårt jobb

I Skolverkets ledning står förändring i sikte när generaldirektören Joakim Malmström meddelar att han lämnar sin post efter två år. Malmström har varit tydlig med att den höga arbetsbelastningen utgör en betydande faktor i hans beslut att kliva åt sidan.

”Skolverket är den myndighet som har flest regeringsuppdrag. Det är också en myndighet som är väldigt påpassad och granskad från olika håll med stora förväntningar och tryck från många håll och kanter,” säger Malmström i en intervju med Dagens Nyheter.

Han beskriver rollen som ett dygnet-runt-arbete med omfattande krav på tillgänglighet och beslutsfattande. Samtidigt har han familjeåtaganden med två hemmaboende barn som också behöver hans uppmärksamhet.

”Nu behöver jag skifta fokus från de stora skolreformerna som kommer att genomföras på löpande band,” förklarar Malmström. Han syftar främst på de omfattande förändringar som väntar inom betygssystemet och revideringen av läroplanerna.

Just arbetet med de nya läroplanerna har redan mött kritik från forskningshåll. Många akademiker har uttryckt oro över att processen inte är tillräckligt vetenskapligt förankrad. Malmström bemöter kritiken med viss försiktighet.

”Det är absolut viktigt att forskarsamhället får vara med och att arbetet med läroplanerna görs på ett transparent vis framåt. Men jag konstaterar också att vi bara är i uppstarten och att det är alldeles för tidigt att säga om det är lyckat eller inte,” säger han.

När Malmström tillträdde posten för två år sedan fick han ett tydligt uppdrag från regeringen: att reformera myndigheten och arbeta för att undervisningen skulle bli mer evidensbaserad och vetenskaplig, med mindre fokus på digitala verktyg och tillfälliga pedagogiska trender.

På frågan om han känner sig klar med detta arbete svarar han: ”Klar blir man aldrig, men vi har kraftsamlat för att säkerställa att vi ska jobba med vetenskaplig grund. Och jag ser att vi har fått saker på plats.”

Den 25 april lämnar Malmström formellt Skolverket. Överdirektören Christina Månberg tar då över som tillförordnad generaldirektör i väntan på att regeringen utser en permanent efterträdare.

Malmströms avhopp kommer i en tid då svensk skola står inför flera stora utmaningar och reformer. Betygssystem ska omstruktureras, läroplaner ska revideras, och frågor om kunskapsnivåer och pedagogiska metoder debatteras intensivt i både media och politiska sammanhang.

I maj påbörjar Malmström sin nya tjänst som rådsdirektör vid Vetenskapsrådet, vilket innebär en återgång till den akademiska världen. Malmström, som är forskare i grunden utan specifik skolbakgrund, antyder att detta också bidragit till hans beslut.

”Det är en av anledningarna bakom mitt beslut att gå vidare och lämna över till någon som har en starkare koppling till skolan, för att fortsätta med det arbete som ligger framåt i tiden,” förklarar han.

Skolverkets roll som central myndighet i utbildningssystemet gör tillsättningen av Malmströms efterträdare till en viktig fråga. Den nya generaldirektören kommer att behöva navigera i ett komplext landskap med många intressenter – från politiker och föräldrar till lärare, rektorer och elever – samtidigt som stora reformer ska genomföras.

Trots de utmaningar som väntar ser Malmström fram emot sin nya roll vid Vetenskapsrådet, som han hoppas ska ge honom mer balans i tillvaron. ”Med mitt nya arbete räknar jag med att få mer tid för familjen,” avslutar han.

Avhoppet belyser den press som finns på ledande positioner inom skolväsendet, där politiska ambitioner, vetenskapliga krav och praktisk genomförbarhet ständigt måste balanseras mot varandra.