Spårade tusentals arbetslösa – sedan tvärbromsade Arbetsförmedlingen

Under 2025 påbörjade Arbetsförmedlingen en ny kontrollmetod för arbetssökande genom att spåra IP-adresser vid inloggningar på myndighetens webbplats. Personer som loggade in från utländska IP-adresser flaggades som potentiella fuskare, eftersom den som uppbär arbetslöshetsersättning eller andra bidrag måste befinna sig i Sverige och vara tillgänglig för arbetsmarknaden.

Myndigheten skapade snabbt en lista med omkring 4 000 personer som identifierats genom denna metod. Planen var att samtliga skulle kontaktas, antingen direkt eller via sina respektive A-kassor, med start i september förra året.

Men kort därefter drog Arbetsförmedlingen plötsligt i handbromsen. DN kan nu avslöja att endast 208 av de 4 000 personerna har kontaktats, trots att fem månader har passerat sedan initiativen skulle påbörjas. Anledningen uppges enligt myndighetens presstjänst vara en ”verktygsuppdatering som ska ge fördjupad information”.

Närmare detaljer kring detta verkar dock vara känsliga. När DN ställer frågor om vilket verktyg som avses eller om och när spårningen ska återupptas, blir svaren undvikande.

”Vi avböjer att utveckla detta ytterligare då vi inte vill gå in närmare på hur våra kontroller går till”, skriver Nina Brevinge, pressekreterare på Arbetsförmedlingen i ett mejl till tidningen. Myndigheten avböjer också förfrågningar om intervju i ärendet.

IP-spårning är dock inte en ofelbar metod för att avgöra var en person faktiskt befinner sig. Ett IP-nummer är en unik sifferkombination som identifierar en enhet på internet, och genom IP-geolokalisering kan man ofta se vilket land numret är kopplat till. Men precisionen kan variera, och det finns flera tekniska begränsningar.

En viktig sådan begränsning är användningen av VPN-tjänster (Virtual Private Network), som kan få det att se ut som att användaren befinner sig i ett helt annat land. I sitt ursprungliga beslut om att införa IP-spårning skrev Arbetsförmedlingen att ”en kontroll om arbetssökande har loggat in med VPN” skulle genomföras för att säkerställa att ingen blir felaktigt utpekad som fuskare enbart för att ha använt en sådan tjänst.

Liknande system för övervakning av arbetssökande har prövats i andra europeiska länder, med blandade resultat. I Nederländerna implementerade landets motsvarighet till Arbetsförmedlingen ett liknande övervakningssystem som använde IP-spårning och webbkakor för att kartlägga arbetssökandes aktiviteter. Detta resulterade i att 460 personer fick sin ersättning ändrad.

Men systemet fick ett abrupt slut när landets dataskyddsmyndighet riktade skarp kritik mot metoden och beskrev den som ett oroande intrång i medborgarnas personliga integritet. Efter bara nio månaders användning tvingades den nederländska myndigheten lägga ner systemet och offentligt be om ursäkt, enligt rapportering från Euronews.

Arbetsförmedlingens plötsliga inbromsning av det svenska systemet väcker frågor om huruvida liknande integritetsproblem har upptäckts här, eller om tekniska svårigheter har uppstått i implementeringen. Utan tydliga svar från myndigheten är det dock svårt att avgöra vad som faktiskt har föranlett pausen i kontrollerna.

Frågan berör den ständiga balansgången mellan myndigheters behov av att kontrollera regelefterlevnad och individers rätt till integritet. Samtidigt som det finns ett legitimt intresse av att förhindra bidragsfusk, måste metoder för detta ändamål vara proportionerliga och respektera grundläggande rättigheter.

DN har tidigare rapporterat om myndighetens digitala övervakningsmetoder, och kommer att fortsätta bevaka utvecklingen kring Arbetsförmedlingens IP-spårning av arbetssökande.